Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/708

Den här sidan har korrekturlästs

354

ligen hög spira, hvilken på vanligt sätt öfvergår från fyrkant till åttkant.

Om kyrkans ålder finnes ingen anteckning från medeltiden. Då byggnaden är uppförd i rundbågs- med tydlig öfvergång till spetsbågsstil, har den troligtvis uppstått omkring midten af trettonde seklet. Det tyckes, som skeppet ursprungligen haft platt och icke såsom nu tresidig betäckning.

Altarbordet är muradt och derpå ligger en hålkälad skifva af slipad kalksten. På midten af framsidan närmast under skifvan märkes ett fyrkantigt hål, hvilket har vanlig storlek. På skifvan står ett litet altarskåp med en enkel undersats och två flygeldörrar. I skåpet ses Christi korsfästelse samt derjemte en man till venster med kalk och en qvinna till höger med bok. Dessa personer stå under trebladiga rundbågar. I venstra dörren står till venster en qvinna med ett stycke af ett hjul och till höger en man med biskopsmössa och bok. I högra dörren står till venster en qvinna med uppslagen bok och till höger en man med riksäple och hög hatt. Hvarje dörr har en trebladig utinåtsvängd spetsbåge och deröfver två genombrutna fönster. Bilderne ära väl skurna och helupphöjda och målade med bjerta färger och förgyllda mantlar. Dörrarne prydas å utsidorna med fönsterlika rosetter, som äro målade med oljefärg på kritgrund. En uppsats, hvilken härrör från en sednare tid, är ganska vanprydlig. Skåpet och undersatsen bestå af ek. Skåpets och dörrarnas hela bredd utgör 6.9 och bådaderas höjd 3.9. Undersatsen håller i höjd 0.6.

I kyrkan står en dopfunt, som, arbetad af kalksten, är både till foten och skålen rund. Foten är