365
rar, som under namn af befallnings- eller länsmän blifvit tid efter annan förlänade med Wisborgs slott och Gotland, fått dispositionsrätt öfver Roma kloster. Sedan Gotland 1645 återlemnats till Sverige, så har detta gods hetat Roma kungsgård, hvilken landshöfdingarne på Gotland länge haft sig anslagen på lönen.
Kyrkan utgjordes af treskeppigt långhus, enqvadratiskt kor och enqvadratiska korsarmar samt nära rundslutna kapeller, alla med takhvalf. Klosterhusen bildade vid södra sidan af kyrkan en fyrkantig gårdsplats. Både kyrkan och klosterhusen voro redan 1633 förfallna. Då begagnades kyrkan till lada och för något öfver hundra år sedan qvarstodo vestra och östra sidobyggnaderne af klosterhusen. Det var friherren J. D. Grönhagen, som, 1728 utnämnd till landshöfding på Gotland och 1738 död derstädes, af fåkunnighet eller egennytta eller af beggedera ej drog i betänkande att vandalisera och derjemte profanera denna herrliga anläggning. På hans befallning nedbrötos kyrkans takhvalf och öfra delarne af mellanskeppets sträckmurar samt till det mesta sidoskeppen och korsarmarne. Sedan igenmurades alla pelarnas och båda korsarmarnas öppningar. På sträckmurarna, hvilka höllos ungefär 30.0 höga, upplades ett kroppåstak och derunder tre bjelklag öfver hvarandra. På detta sätt erhölls ett fähus inunder och tre spannmålsvindar ofvanpå.
Med den huggna kalkstenen, som nedbröts af kyrkan, byggde Grönhagen på allmän bekostnad ett residenshus, hvilket innehåller två våningar med åtta rum i nedra och sex i öfra. Detta residenshus har å framfasaden sex fönster i rad och ett brutet vattentak och detsamma saknar prydnader. Han uppförde ett litet
