Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/723

Den här sidan har korrekturlästs

369

dratens sträckning i vester och öster 148.8. Södra liksom norra sidoskeppets öfverblifna del håller i inre bredd 10.5, men det förra i längd 14.0 och det sednare något deröfver. Invändigt sträcker sig det återstående af norra korsarmen i vester och öster 24.9 samt i söder och norr 24.1. Kapellerne intaga hela längden af korsarmens östra sidomur. Murarnas tjocklek utgör från 4.0 till 4.5. Lemmingar visa, att hela byggnaden haft skråkantiga socklar.

Mellan- och sidoskeppen åtskiljas på följande sätt. Å södra sidan sträcker sig från vestra gafvelmuren åt öster en skiljemur 10.9 och å norra sidan en sådan 26.5 åt samma håll. Begge dessa skiljemurar äro 4.0 tjocka och efterföljas å södra sidan af fem, men å norra af fyra pelare, hvilka äro fyrkantiga. Härvid bör erinras, att denna anordning är högst ovanlig. Wallin, den ende, som närmare beskrifvit kyrkan, har med förbiseende af nyssberörda egenhet uppgifvit, att der finnas tolf pelare, hvilka utgöra två rader, och han har äfven bifogat en grundritning med samma oförsvarliga misstag. Hvardera af de mindre pelarna håller i hvarje sida 4.0, den östligaste i hvarje rad är deremot lika stark i söder och norr, men utgör 7.3 i vester och öster. Pelarne ha likadana socklar som den öfriga byggnaden och de södra ha skråkantiga, men de norra karnisade kransar, och alla äro 13.0 höga. Pelarnas afstånd från sträckmurarna och sinsemellan är 11.7. De två östligaste pelarne ha å korets två vestra hörn motsvarande pilastrar med karnisade kransar. Dessa pelare och pilastrar, som stå 20.4 ifrån hvarandra, ha lemnat öppningar emellan midtqvadraten och korsarmarna. Pelarne uppbära half-