Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/730

Den här sidan har korrekturlästs

376

fru Maria, och invigdes 1180 eller 1185. Ruinen af samma helgedom framter en latinsk korsform, Långhuset är treskeppigt och koret har rak altarvägg i öster. Å hvarje korsarms östra sidomur ses lemmingar af två qvadratiska kapeller eller utsprång. Gafvelmuren i vester liksom altarväggen i öster har å midten haft ett stort fönster med midtpost och rosverk derpå. Byggnaden, hvars hela betäckning bestått af tunnhvalf, har till allt yttre samt omfattningar och pelare m. m. varit uppförd af huggen och för öfrigt af tuktad kalksten. Denne helgedom har således till sin hufvudsakliga anordning haft mycken likhet med Nydala kyrka.

Dessa helgedomar, som tillkommit för samma ändamål och varit lika hvarandra, ha varit i så fall olika, att Nydala haft platt trätak, Alvastra tunnhvalf och Roma hufvudsakligen korshvalf. Ehuruväl alla förete rundbågsstil, så visar den sistnämnda mera utbildning än de förstnämnda. Härtill måste orsaken vara, att den lifliga beröring, hvilken Wisby hade med andra länder, och den stora rikedom, hvilken denna stad egde, fördelaktigt inverkade på de lärda munkarne, som inflyttat på Gotland.

Roma liksom Nvdala och Alvastra kyrkor saknade torn. Orsaken härtill är, såsom vi ofvanföre omnämnt, att stads- och landskyrkor fingo, innan ringklockor kommo i bruk, torn för att begagnas såsom försvarsverk; men att klosterkyrkor ej behöfde sådana, emedan de heliga brödraskapen voro i en aflägsen forntid tryggade utan dylika skyddsvärn.

Det vetes icke, när kyrkan i Roma uppstått. Byggnaden har troligtvis blifvit kort efter brödernas ditkomst företagen och inom en kortare tid fullbordad;