Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/74

Den här sidan har korrekturlästs
62

Wisby till konung Erik. Några äldre författare ha uppgifvit, att Ordensbröderne lemnat Albrekt 10,000 nobler, och att de för öns afträdande fått en lika stor summa; men ett qvittobref S. Mauritii dag 1408 af härmästaren Ulrik von Jungingen upptager blott 9,000 [1].

Ett kongligt slott låg på en hög klippa vid Buskevig 1 mil från Wisby. Befallningsmännen bodde i staden uti det såkallade Kalfskinnshuset. Erik ville i Wisby uppföra ett slott, men borgrarne, hvilka fruktade för en sådan anläggning, satte sig emot densamma. Sedan konungen gifvit borgrarna försäkran om deras fri- och rättigheter och lofvat dem all trygghet och säkerhet och derpå 1411 utfärdat ett öppet bref, anlades samma år Wisborg, som stod många år under byggnad.

Under sken att dagtinga med Svenskarna begaf sig Erik, medtagande rikets klenoder, 1457 till Gotland, och uppehållande sig med sin frilla Cecelia i nio år på Wisborg, idkade han sjöröfveri. Snart blef hertig Christoffer af Bayern vald till konung i Sverige och bekymrade sig föga om återtagande af Gotland. Han yttrade tvärtom, då Erik tagit något skepp, vår morbroder skall också ha något att lefva af. Efter Christoffers död 1448 blef Carl Knutson utkorad till konung i Sverige. Den nye konungen samlade en krigshär, som under befäl af Måns Gren och Birger Trolle afgick till Gotland, hvarest den landsteg och tillbakaslog Eriks manskap, hvilket hastade till Wisborg. Svenskarne intogo Wisby och belägrade nämnda fästning. Sedan Erik, saknande medel till försvar, förbundit sig att mot Borgholm och

  1. Annal. Min. Wisb. Script. Rer. Dan. T. I. P. 261, 262. Chron. Dan. ab anno 1241 ad 1410. Script. Rer. Dan. T. V. P. 533, 534. Strelow, S. 184—196.