grundstenar och höga skråkanter samt regelrättare attiska baser. Nedra torerne, hvilka ej öfverskjuta plinterna, ha yfvigare skyddsblad. Kapitälerne äro låga med yfviga blad. Dithörande kransar prydas med hålkäl och rundstaf. De sex vestligasle takhvalfven ha skarpkantiga förenings- och skiljebågar, som hvila på kragstenar, hvilka utgöras af skråkant och hålkäl samt derpå hålkäl och platt. Föreningsbågarne äro tvåsprångiga och lågspetsiga och skiljebågarne öfver mellangången äro likadana, men deremot äro skiljebågarne öfver sidogångarna enkla och mera spetsiga. Samma förhållande gäller om de nio öfriga takhvalfven, som äro yngre än de förstberörda; men deras förenings- och skiljebågar äro något spetsigare, och dithörande kragstenar likna nedhängande knoppar, af hvilka tre ha rundstafiga och en hålkälad krans. Korshvalfven äro spetsiga med raka uppåtgående kappor.
Skeppet har skråkantiga och rundstafviga socklar. Å södra sidomuren och i vestra hvalfafdelningen finnes en stor och i östra en liten ingång. Sydvestra ingångens portal har emellan murhörn och poster haft två kolonner å hvarje sida, af hvilka skaften saknas. De inre murhörnen äro mycket stora, men de yttre deremot mer än hälften mindre, och de förre sakna synliga grundstenar, men de sednare uppgå från skeppets socklar. Baserne, som äro attiska med skyddsblad, öfverskjuta med nedra torerna plinternas sidor. Kapitälerne likna krukor med löfverk. De inre murhörnen och kapitälerne ha hålkälade kransar. På kapitälerna hvila rundstafviga, men på murhörnen skarpkantiga rundbågar. Af posterna, hvilka äro breda och stå på hög tröskel, uppbäres en bred och skarpkantig
