säger, att en befästning af Wisby skulle kosta mera än en sådan af Carlskrona, och att Carlssvärd vid Slitehamn och Stålhatt en redutt vid Klintehamn äro i krigstider nyttiga, om kapare utrustas; men att en fiende, som är rådande på sjön, kan vid hundra ställen göra landstigning [1].
Ryssarne gjorde den 5 Augusti 1715 en landstigning vid Herrevik, plundrade prestgården i Östergarn och några bondgårdar deromkring och afseglade dagen derpå samt medförde kyrkoherden N. L. Neogard och tre gamla bönder såsom fångar. Den 9 Juli 1717 landstego vid Östergarn vidpass 1000 Ryssar under amiralen Apraxins befäl. G. von Psilander, som då var landshöfding på Gotland, hade samlat vidpass 4400 bönder och gick fienden till mötes; men när bönderne sågo fienden, togo de till flykten och lemnade både kanoner och befäl. Ryssarne plundrade närmaste socknar nemligen Gammalgarn, Ardre, Ala, Kräklingbo, Anga och Norrlanda, togo en mängd boskap, bräder, tjära och tillochmed kyrkoklockor samt bortförde omkring tjugo personer. Att Psilander, en äkta Carolin, var en utomordentligt tapper krigare, är nogsamt bekant; men bönderne, alldeles ovana vid allvarliga bardalekar, voro, såsom det sades, så fega, att de affärdade en fullmäktig till Apraxin för att bedja om nåd. Följande år landstego 60 man Ryssar vid Rone och bortförde boskap, ehuru 400 bönder voro samlade i närheten [2]. Då man besinnar, att inbyggarne varit flere århundraden under olika styrelser och förhållanden svårt förtryckta
