Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/89

Den här sidan har korrekturlästs
77

genom fejder, plundringar, pålagor, missväxter, utskrifningar och farsoter, och att folkmängden den sistberörda tiden blott utgjorde 18,000; så kan man i sanning ej undra derpå, att de voro klenmodiga. Om en allmoge skall med kraft och allvar gripa till vapen mot en fiende; så skall den ha något bättre att försvara än Gotländingen på den tiden egde.

Gotland, som ända till reformationen tillhört Linköpings stift och 1572 fått en superintendent, blef omsider 1772 biskopsdöme. G. T. Lütkeman var öns förste biskop. Under den tid Gotland tillhörde Danmark, hade Wisby ett läroverk, hvilket ej allenast omhuldades af regeringen utan äfven af landet. När stadens skolhus 1627 afbrunnit, så har Christian IV befallt, att det skulle ofördröjligen iståndsättas. Skicklige skolynglingar fingo från landskyrkorna understöd. Wisby läroverk bestod för hundra år sedan af en rektor, en konrektor, två kolleger, en apologist och en kantor. Först 1820 fick staden ett gymnasium, hvilket nu är ett högre elementarläroverk. Många lärde och berömde män ha i äldre och nyare tider utgått från denna undervisningsanstalt.

Den 22 April 1808, ett af Sveriges olyckligaste år, landstego under anförande af amiralen Bodisco vidpass 2000 Ryssar vid Grötlingbo och tågade utan något slags motstånd till Wisby. Den 16 derpå följande Maj ankrade amiralen R. Cederström med tre linieskepp i Sandvik och landsatte der svenska trupper. Kort derpå blef en kapitulation afsluten i Wisby, till följd hvaraf Ryssarne fingo aftåga. Således blef den sköna ön eröfrad och återvunnen utan att en blodsdroppe spildes. Bodisco, som hade sitt högqvarter i Wisby, höll en