Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/133

Den här sidan har korrekturlästs

försiktig lantman. Genom lera fästes även sanden men blir vid torkningen för hård och spricker, men däremot i väta varder hon seg. Jordmärgen däremot faller sönder i vätan och bliver icke så seg, men i torka förfaller till ett mjöl. Således gör denna jordmärg icke sanden hårdare, dock täpper porerna, att jordmånen får längre behålla vätskan. På detta sätt upphjälpes ett torrt land med jordmärg, så att jag aldrig tror, att jordmärgen göder marken, men gör dock, att jorden bliver fruktbärande, då hon varder gödd, och behåller mycket längre sin fetma och must, som nu stadigt förtorkas och förflyter. Härav har jag orsak att råda lantmannen här på orten uppgräva jordmärgen vid dälderna, där han snarast fås och utbredas till prov på ett halvt tunneland, där han bör få ligga ett år att torka och frysa sönder. Sedan bör jorden gödas och köras ett par år, då ofelbart lär följe, att en sdan jord efter några års körsel skall komma i det stånd, som den bästa åkerjord. Bestyrkes således denna teori med förfarenheten, bliver sedermera tillfälle att förvända hela denna utmagra slätten till den prktigaste jordmån, med otrolig förmån för lantmannen och landet.

Köpings kyrka kvart 2 ifrån Åsum.

Ugerup till Ugerup var här i kyrkan begraven och på särdeles sätt balsamerad. Då jag var här för 20 år sedan, såg jag hans kropp ännu efter 200 år oskadd, förutan skägget och håren, som voro avfallna. Detta lik var inemot 4 alnar långt, men så lätt, att man med en hand kunde lyfta detsamma. Buken var uppfylld med humla, och kroppen var balsamerad eller saturerad med alun, som utvittrade av dess superficies. På kistan stod då en mässingplåt, som nu var upphängd i kyrkan, med följande inskription:

Her ligger begrafven erlig oc velbiurdig mand Arrild Uggerup til Ugerup, som vor H. Axel Ugerups til Ugerup oc F. Anna Trollis sömn, han hafde tvende hustruer, thend forste F. Gissil Podebusk, thend anden F. Thale Tott hands efterlefverska, oc döde hand på Helsingborgs Slott thend 5 Februarii år efter Guds bird MDLXXVII, hwis siel Gud hafver.


127