mylla, men senare än de öländska, då man såg dem bestå liksom en rödlök av lameller eller hinnor, fastän de voro till konsistensen ganska hårda och kompakta. Merendels fanns uti dem mot deras centrum någon pyrites ferri, som gick strimvis. I elden gingo de sönder med smäll, och då luktade de; men förkastades såsom oduglig malm.
Kesaren voro dels utan figur, vilka höllo järn och svavel, gåvo eld mot stålet, fast de voro mera gula, som en kopparkes. Dels fant man ock kesar, som voro helt runda, till ett tecken att de höllo arsenicum.
Alabastrites eller marmor fixum, filamentis perpendicularibus parallelis (Syst. Nat. 6, p. 152) var ej sällsynt emellan horisontella skifferstenen och stod perpendikulärt med sina fibrer och jäste med skedvatten.
Selenites spatoso-gypsea rhombea (Syst. Nat. 6, p. 162) var en fin spat, som låg på skifferlamellerna såsom ett salt och var rombisk samt genomskinande som ett vatten.
Kalk fanns här i alungruvan av tvåhanda slag, en hel svart, som skimrade i brottet med svarta spattärningar och jäste med skedvatten. Denna kalken var här och där blandad ibland skiffern, men uti västra delen av gruvan låg under själva skiffern en stor häll, som var grov, ljusgrå, dunkel, tät och hård, som vid bränningen gav ett blekt kalkmjöl.
Petrifikater funnos så i den grövre eller sist omnämnde kalken samt mest och besynnerligen i själva skiffern. Desse petrifikater voro endast av två slag, ganska allmänne och ofta så många, att man kunde tycka det hela skiffern på vissa ställen av dem endast och allenast vore hopsatt. Det ena slaget liknade insecta coleoptrata, som voro intryckte i skiffern och dels med kesstrimmor utritade, dels ock liksom med ett vitt skal överdragna. Desse petrifikater kallas lapides fissiles nigri aluminares insectorum vestigia & figuras varias exhibentes, collecti in celebratissima lapicidina aluminaria Andrarumensi in Scania. (Act. Upsaliensia 1729, pag. 494, tab. 496 & 497). Artigt av sal. arikiatern Bromell framställt. Här på själva rummet betjänte vi oss av tillfället att utrannsaka figuren noga och tydeligen,
152
