alltså denna ort minst tjänlig för tobaksplantager, förrän häckar bliva planterade; ty granruskar, plank och allt vad som är av trä bliver här för dyrt.
Kummin var allmänt sådd i täpporna. Hon uppbruktes till en stor del på brännevin, och något litet blandades i bröd vid bakningen; men den mesta såldes till Karlskrona för 30 à 40 daler silvermynt tunnan.
Kyrvel Fl. 242, som allmänt sås i trädgårdarna, växte överallt i säden här i staden, helt vild.
Junius 3
Cimbris-Lund, fast utan träd, ligger söder om staden straxt utom ängen, en kvart till längden. Lunden bestod nu av intet annat än låga och knappt alnshöga buskar av ek, lind, hassel, hagtorn, Ossea, Rosa Fl. 406, Rubus maximus 409 och andra sådana trän, som årligen av människor och fänad hindrades i växten. Denne lund hade i fordna tider varit en av de präktigaste; men när snapphanarne här i Skåne blevo vid år 1679 eller 1680 drevne i trängsel, retirerade de sig hit åt denna trakten och fattade sista posto vid Stenshuvud. En del kommo över till Borneholm, sedan de rövat båtar vid Kivik och andre omkringliggande fiskelägen, varföre Cimbris-lund på en skoglös ort under skäl att snapphanar ej här måtte uppehålla sig, måste kullhuggas.
Flisan överallt här vid stranden var av samma art som vid Gladsax, och bestodo stranderna av höga hällar, som lågo uppstaplade vid landet såsom en tjock mur. Denna flisan syntes ofelbart vara genererad av flygsand, ty sådant bevittnar dess gry, klarhet, vithet, läge, klyft, ort och dess övra yta, som var skrovlig och liksom med fågelfötter ingröpt. Samma flisa sades även vara den sten, av vilken Borneholm består. Att säga varföre sandsten är hård på östra sidan av Skåne och lösare på västra sidan, därtill kan vara en ringa blandning av någon synnerlig lerart, det jag måste lämna andra att nogare utröna.
