Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/215

Den här sidan har korrekturlästs

Hampa såddes här mycket vid gårdarna, men hon borde icke växa nära intill husen, ty hon giver en stark och skadlig lukt ifrån sig.

Linet öppnade här först i dag sina blommor ävensom hyllen.

Vinterrågen hade just nu vänt igen att blomstra. Han hade även här allenast 48 blomhölsor eller korn. Denna rågen stod frodigare på Malmötrakten än på Lunnaslätt, ty Malmö slätt är sandigare.

Gäss sågos i en otrolig myckenhet på dessa slätter, där var inhyses gumma även har sina gäss, och är det allmänt, att gässen trivas bättre på slätten än i skoglänta orter.

Ord, som brukas besynnerligen i Skåne: kelen är detsamma nästan som klemig (effeminatus). Ke vid någonting är att vara ledsen vid något.

Ugnarna på husen stodo allmänt med buken utom väggen och voro täckta med ler och därpå torvlagda.

Åkarpa hög mitt emellan Lund och Malmö väster om vägen och invid vägen var en ättehög av jord och tämmelig stor. Han hade en öppning på norra sidan och den så trång, att man med möda kunde inkomma. Härinuti var en kula 2½ aln hög, 3 alnar bred, 5 alnar lång, vilken blivit gjord av 5 stora stenar till väggar och 2 stora hällar till tak. Då en kommer in i kulan, är på vänstra handen en kammare eller liten gång, 4 alnar lång, 5 kvarter bred och 1½ aln hög. Allt detta är överhöljt med mycken jord till en kulle.


209