Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/252

Den här sidan har korrekturlästs

ciliata, men på detta setacea et minime ciliata, så att Hordeum pratense måste ofelbart vara en förändring av Hordeo murino, ehuru olik den tycktes vara av första påseendet.

Natten blevo vi i Köping efter en behagelig och varm dag, sedan vi saknat sommarvärman hela långa tiden.


Junius 20

Höstvädret lärer uti detta härliga land icke vara det bästa, därpå vi hade i dag ett tydeligt prov, då här regnade starkt och blåste kallt, att vi fröso som om sena hösten med ett krällande emellan hull och skinn, som gav tillkänna, huru de kroppar supa fuktigheten, som äro vande vid fast, torrt och kallt klimat. Holländarne undrade på mig de vintrar, jag vistades hos dem, att jag, som varit uppfödd i kallare klimat, kunde frysa mer än de, vilket härrörde av den fuktiga luften. Här i Skåne märktes, huru lerväggarne i husen gåvo en unken, kvavd och oangenäm lukt för dem, som därmed icke desto mer voro vane, och denna ånga blev starkare emot regnväder. På slätten fick man känna, vad förmån vi äga upp i landet av sköna eldbrasor, vid vilka vi torka kroppen i kuligt och fuktigt väder.

Hyllen Fl. 250, som nu blomstrar vid alla gårdar i största myckenhet, giver här i Skåne årlig frukt, ty är det oförsvarligt, att våra apotekare hämta flädersaft ifrån Tyskland, där de likväl kunde få inom riket många tusen gånger mer flädersaft, än hos oss konsumeras.

Beslagne hjul bruktes nästan aldrig här på orten av bönderna, och hästarne voro sällan skodde, i synnerhet på bakfötterna.

Gödslen utkördes i går och i dag på åkren överallt och straxt utspriddes, fastän den ej nedkördes förrän nästa år. Alltså får hon nog uttorkas av solen, bortdunsta av luften, skingras av vädret, utlakas av regnet och till största delen fördärvas. När jag frågade orsaken härtill, blev mig svarat, att höst och vår sysselsätter folket i det andra åkerbruket, att de då ingen tid hava övrig till gödslens utförande.


246