Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/334

Den här sidan har korrekturlästs

sedermera ett stycke av bezoar gnuggades, då stenen tingerade med en blekgul färg. Även lades ett litet stycke bezoar i spiritu vitrioli, då solutionen blev blek och precipiterade ett grått pulver. Oleum Pimpinellæ var högblå.

Schoenanti flores viste klart, att de voro ett species Laguri av den familjen, som herr professor van Royen kallar Andropogon.


Julius 8

Resan från Landskrona till Bälteberga, kvart 5.

Kvarnstenar (baron Hårlemans dagbok p. 31) lågo utanför bägge tullportarna i stor myckenhet att säljas så i landet som utom. De voro tagne ifrån Höör och Stranstorp vid Ringsjön och bestod av en cos quartzosa alba. Den största stenen ifrån Höör är 11 spann men efter vårt måttt 12 kvarter och säljes för 100 daler stycket. Bönderne måste där driva denna levnadsart ty åkren är svag, få dock icke här som vid Orsa någon lungsot. Herr major Beck-Friis äger mesta delen av detta brottet.

Tobak var sådd på åkrarne utanför Landskrona men hade här ej hunnit över ½ alns höjd. Däremot sågo vi vid Lund tobaken till manshöjd. Denna tobaken var satt sist i maji månad, men att han här icke kunde växa högre, lärer vädret vara orsaken till, ty att plantera tobak utan lugn är att plantera karder uti lugn.

Kalkbruket låg ¼ mil norr om staden jämte havsstranden. Ugnen var byggd på samma sätt som i Limhamn vid Malmö. Muren var 6 alnar tjock, och öppningarne nere vid sidorne av en alns udd och välvde. I deras valv växte natrum murorum såsom en vit ull, vilket smakade kallt och salt. Kalkstenen togs ifrån Stems s. Stevens i Dannemark och var alldeles densamma stenen, av vilken de gamla stenhusen i Malmö voro uppbyggde. Kalken brändes med engelska stenkol. Till en famn sten togos 5 tunnor kol, som uppsattes en gång om

328