liksom torven varit dragen av henne, utom tvenne gräs allenast, som här och där begynt växa ett eller annat stånd att göra begynnelsen till jordenes täckning, sedan hon blivit förlossad ifrån sanden. Desamma gräsen voro en Carex och en Agrostis.
Sandstarren, Carex arenaria Fl. 749 planterade sina stånd efter linjer på trädgårdsmästarevis, ty roten kröp rätt fram uti en linea och uppstack merendels emellan vart kvarter en ny växt.
Agrostis stolonifera Fl. Sv. 61 eller krypvenen var det andra gräset, som här växte, men så olikt sig självt, att det kunnat bedraga den starkaste botanist, ty det hade så tilltaget i frodighet, att bladen gingo i vågor (undulata) och stjälkarne lågo kullkastade, på vilka bladen växte kortare, bredare, horisontellt utspärrande, och då vippan (panicula) kom utur sitt tjocka bladhölster, liknade den i förstone ett ax, förrän den sedermera fick upplösa sig och skilja sig åt. Så mycket kan tillräckelig föda och fetma förändra växterna, varföre ock denna fått sitt särskilta namn: Gramen radice repente, panicula densa spicata spadiceo-viridi, locustis exiguis muticis, Scheuchz. Hist. 130.
Planterningen anställtes på följande sätt över den mellersta omtalte sandåsen. Den lilla gärdsgården borttogs. Den vassa ryggen långsåt sandåsen rundades med spadar. Sedan tog vardera karlen sin fyrkantiga blaggarnspåsa och hängde den såsom en posttaska på bältet framför kroppen, uti vilken voro ax av sandhavra och margräs tillsammans blandade, ty denna säden tröskas icke utan sås med hela axen. Sedan går var karl nerifrån sidan uppåt med planterningen, stryker med bara foten eller med hälen skrapar tillbaka i sanden och gör ett hål med tvenne strykande, att hålan därefter bliver vid pass 3 tum djup, så att han kommer ned till fuktiga sanden, varpå han kaster 2 à 3 ax utur påsan i hålet och med andra fotbladet sparkar eller stryker hålet tillsammans och med sanden således täcker axen. På det sättet fortfar han att så sina ax, då var håla bliver vid pass en aln ifrån varandra. När nu såningen således är beställd, låter han samma dag utströ våt och fuktig tång av Fuco Fl. 1001, 1002 och Zostera Fl. 1137, vilka framkörde i
368
