Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/399

Den här sidan har korrekturlästs

i landet är bondens fel att hava många hästar och få eller inga oxar, ty hästarne köpas dyrare än oxarne och mistas med kapitalet.

Ogräs både av vitrot Fl. 105 och snärjor eller drabinda Fl. 173 utrensades i åkren medelst flitig körsel.

Såningstiden för kornet är här den 24 maji. Herr kaptenen hade försökt att så bittidare, men det hade icke lyckats, ehuru åkren här var dikad, jämnad och på alla sätt väl hanterad. Det är eljest troligt, att då våren skyndar och bliver bittidare, borde ock kornet sås något bittidare, men eljest icke. Vetet sås här lika med larsmässorågen. Ärter sås i början av majo.

Tunneland räknas här således, att där 30 tunnor korn sås, där sås 24 tunnor vinterråg men allenast 15 tunnor larsmässoråg.

Sädesbärgningen begyntes nu här på orten. Säden, som var skuren, stod i skylar. 11 band lutade emot varandra med sina upprättade ax. Det 12:te bandet var gjort till hatt åt de andra med två bindningar om kärven och stubben uppåtvänd, sedan axen blivit utspridde omkring de upprättade kärvar såsom i Västmanland.

Vårråg, som såddes allmänt åt Kullasidan, trevs här icke, borde ej heller sås uti en god jord. Höst- eller vinterrågen gav svartare bröd än sommar- eller larsmässorågen, men vårrågen gav det vitaste; ty är ock bondens vinterråg mndre begärlig till bröd, då den säljes.

Vete växte bäst i leråkrar.

Bönor växte bäst på sank jord, och där något surt var, eller varest intet något annat kunde växa.

Vicker voro ett skönt foder, såddes på mager jord, där de växte frodigt, avsloges och blandades med fodret. Bonden sådde merendels litet ärter ibland sina vicker.

Bovetet trives bäst på den sandiga jorden och giver 30:de kornet, då det lyckas.

Potatoes voro här planterade i myckenhet, och gjordes av rötterne bröd på följande sätt: Roten förvälles, skalas, stötes, vartill lägges ¼-del rågmjöl (annars bliver det för löst). Härav bakas limpor, som smaka väl i 8 dagar. Potatoesrötterna be-

393