Julius 24
Resan ifrån Gunnarstorp åt Lärkesholm.
Södra åsen låg invid och norr om Vrams Gunnarstorp och sträckte sig ifrån Björnekulla åt öster, så långt man kunde se, med ett höglänt och skogfullt land, här och där med några gårdar uppröjt. Här växte Impatiens Fl. 722 och Cnicus Fl. 711 allmänt. Norr om denna Södra åsen låg Tommarps betesmark, som var slät och vidlöftig. Sedan begynte landet bliva mer och mer backigt, så fort och så mycket som det tilltog åt norden, att man på slutet hade idel kala backar, klädde med ljung Fl. 309 och bräken Fl. 843 samt utmärglade åkrar med den fattiga vårrågen, så att landet, som söder om Södre ås var ett Canaan, blev bort emot Norra åsen en mager stenig Arabia.
Åby, kvart 5.
Petrifikater, som funnits över mesta lerslätten uti flintor och lösa kalkstenar (Syst. Nat. 151, n. 1) mer än allmänna, märktes nu icke mer, ej heller sågo vi norr om Kullen vid stranderna ibland gruset några lösa petrifikater. Däremot voro dylike allmännast norr om Lund och åt Lommasidan.
Gärdesgårdarne blevo nu av en annan art, nämligen av idel ek, fast krokig och mindre tjänlig till allmänt bruk. Underst lågo stora ekstockar. Däruppå voro krokuge grenar uppstaplade, tjocka som låret eller armen, och dylika stödde på sidan, att det ej skulle ramla omkull. Desse gärdesgårdar intyga, att här var bättre förråd på ek än annor skog. En sådan gärdesgård varar längre och behöver inga vidjor eller band, och äro mest alla skånska gärdesgårdar så inrättade, att man vid dem inga band behöver.
Blekmossa, kvart 5.
Gärdesgårdarne voro uppreste av bokeplankor med i kors satte ekestörar.
Glasbruket, fru hovmästarinnan Schönström med dess syskon baronessorne Adlerstenarne tillhörigt, låg 3 kvart ifrån Blek-
