1 eller högst 2 kvarter under jorden, där alla andra växter gärna krypa vid översta jordskorpan. Härav lärde jag orsaken varföre denna ormbunken, då han inkommit i åkrar, så svårligen utrotas, emedan han med sina rötter går djupare, än att årdret eller plogen kan nåkas dem, så att ekonomerne böra vara omtänkta på ett nytt instrument, igenom vilket så djupa rötter kunna hävas.
Senecio foliis pinnatifidis denticulatis, florum radiis revolutis linearibus, Fl. Svec. 689, It. Gottl. 326, W. Goth. 115, 238 (Rupp, Jen. Halleri 177, t. 4) växte överallt i svedjorna, så ibland rågen som året därefter. Jag har ännu ej kunnat lära, huru denna örten kommer endast att växa i skogen på svedjeland och aldrig utom dem. Jag har fått henne i trädgården och vet ej annat, än att av dess frö uppväxte Senecio foliis pinnatifidis sessilibus, laciniis angulosis, superioribus latioribus, florum radiis disco brevioribus, It. W. goth. 142, men jag fant icke denna i hela Småland utan endast Senecio vulgaris Fl. 690. Om Senecio vulgaris kunde bliva igenom rummet och svedjande så förändrad, att hon skulle förbytas till förenämnde höga och kragade Senecio, voro väl ett det största under i botaniska världen, och jag ser ingen möjelighet, att denna Senecio kunde endast hålla sig på fällorna.
Augustus 4
Ryssby kyrka hade på södra sidan många ätteplatsar. Regn, som i dag öste ned, hölt oss kvar hos kyrkoherden magister Johan Collin.
Äsping Fn. 261 är en i Småland tämmelig allmän orm, som giver ibland alla svenska ormar de giftigaste och merendels dödliga bett. Densamma ormen har jag i all min tid efterfrågat, efter han ej varit av någon auktor beskreven. Änteligen sände herrprosten Ulmgren i Angelstad en sådan orm till mig, och sedermera magister Kallenberg tvenne stycken dylika, varigenom jag fick tillfälle att beskriva densamma uti Vet. Akademiens Handlingar 1749, p. 246, t. 6, f. 1, 2. Ormen är föga
