Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/450

Den här sidan har korrekturlästs

utan svårighet. Rågen sås på slutet av martio emellan den 24 martii och 8 april. Kornet sås ifrån den 1 till 20 maji, ty sås det senare kommer det sällan till mognad, förrän kalla nätterna och kornbleken infalla, då kornen ej får sin stadga. Kornåkren gödes alltid förrän kornet utsås, men icke för rågen, dock gödes mycket tunt och icke som upp i landet. Vinterråg, som larsmässoråg kallas här i Småland, brukas mycket litet, och säger folket sig hava igenom förfarenhet funnit, att om denna finnrågen sås vart tredje år på svedjor, skall han då bliva av bättre art. Fällerågen, som sås i svedjor vid midsommartiden eller 14 dagar därefter, växer upp och buskar sig till hösten ävensom på åkren. Så snart frosten kommer, pläga de släppa slakteboskapen på brodden att på ett par veckor göda sig. Året därefter blir fällerågen mogen i julio, om han varit sådd vid midsommarstiden, men den som sås om hösten mognar ej förrän i augusti. Havre sås både av vita och svarta slaget, och brukas mest att så den svarta havren i bergaktig jord men den vita på slätten. Rovor sås här icke på åkren utan endast på svedjor, där de bliva större och smakeligare. Hören eller linet sås på de bästa åkerstycken, som bondhustrun kan utvälja, och bliver det merendels lågt, om det icke är sått av tyska frön, dock något grått, men ganska mjukt och skönt. Sädesbärgningen sker överallt med handskäror, vilket väl kostar på gummornes rygg, men spiller dock mindre. Efter 20 skärerskor kunna tvenne karlar binda i nekar och 2 andra personer kraka upp all säden. Här räknas 2 krakar på en trava och 10 travar på ett lass. Banden till nekarne göras av själva säden, då hon skäres. Rågen står på krakar 8 dagar och kornet 14 dagar, att ogräsen må vissna. Intet dikande brukas omkring åkern (Magn. Elg i sin Oratione nationali om småländska åkerbruket har detta tydeligen föreställt uti M.S.), ej heller är det ännu avgjort, om dikningen är där tjänlig eller icke, ty de första principierna i åkerbruket äro icke ännu utredde, och förnämsta felet hos våra ekonomer har varit, att de velat göra allmänna lagen för hela riket; ty annorledes skall en åker brukas som består av

444