Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/452

Den här sidan har korrekturlästs

Kornet, som nu bärgades, var sått i åttonde veckan.

Lin, som överallt var 9 kvarter långt och sått av utländska frön, sågs i Skärstad hos den lärde prosten mag. Oxelgren (obiit 1750 maj. 21, anno climacterio, ab exanthemate senili).

Moen vid landsvägarne var ej annat än gammal flygsand, som blivit blandad med litet mylla, vilken upphöjt jorden ochgjort berg samt på somliga ställen hopvuxit till klippor.

Gränna stad räknas allmänt ibland de mindre städer men har till sin belägenhet mycket, som få städer kunna skryta utav. Han är 1:mo mycket lång i anseende till sin bredd. 2:o är han utsträckt efter östra sidan av Vättern. Ligger dock icke så nära intill sjön, att han kan skadas av dess vinterkyla, och dock så höglänt, att han kan koxa över de vackra kåkerfälten och spegla sig uti Vätterns klara vatten samt fägna sig av Visingös stränder. 3:o är han på östra sidan åt hela sin längd befästad med en så hög och fast mur, att icke Babylons tornbyggare kunde uträtta det, som naturen här gjort. Det förnämare stadsfolket i Europa pläga fägna sig åt aftnornas behagelighet, men däremot likvidera med morgonstunderna, fast klara solen bränner dem i ögonen. Här i Gränna oroar solen icke någon förrän ett stycke på dagen, och om vintertiden koxar hon icke en gång här in förrän kl. 10 à 11. 4:o Stora gatan är långsåt delt itu med en grav och planterad på bägge sidor med lövträn, och torget är helt grönt som den vackraste trädgårdsparterr.

Kvier betraktades. Under det blev jag av en prästman frågad vad väl en kvia skola hetat hos Cicero? Vår ekonomi har på några år stigit till ansenlig höjd med oändeliga rön, som ock mestadels äro skrevne på modersmålet, vilka ej så lätt skulle kunna skrivas på det romerska och allmänna målet, förnämligen därföre att oss fattas termer i latinen; varav händer, att då något ekonomiskt skall skrivas uti en dispuation, termerne ofta antingen uppdiktas eller bråkas; ty voro önskeligt, att någon ville försvenska de gamlas ekonomiska termer, att vi må kunna få dem rena applicerade till vårt språk. Till exempel:


446