Åkrarna här i Östergötland voro merendels släta och icke ryggade som i Västmanland men i det stället avdeltes åkrarna liksom lindar med djupa vattufåror, som lågo vid pass ett par famnar breda och i parallell ställde.
Husbyfjöl, kvart 7½.
Mörten Fn. 329 lekte som bäst i sjön Boen, som låg väster om vägen.
Slättbygden i Östergötland passerades.
Hassle, kvart 7, blev vårt nattkvarter, Denne gästgivaregård påstod, att han icke var gästgivaregård utan rätta gästgiveriet i Skänninge.
Majus 4. Kristi himmelsfärdsdag
Nässlor Fl. 773 voro här plockade till grönkål, såsom det allmänt sker i Sverige om vårtiden, så länge denna nässla är späd och ännu ej fingerslång, men sedan hon bliver större ätes hon varken av människor, kor, getter, får, hästar eller svin utan endast av några fjärlar, Fn. 775, 821. När denna nässlan blivit kokad till grönkål och äten, märker man av henne ingen medicinsk kraft eller urindrivande, den hon likväl verkeligen förorsakar, om hon kokas och drickes sedan hon blivit fullvuxen. Somlige lägga till denna sin nässlekål bladen av ängelöken Fl. 265 eller gemen eller ock spansk körvel, att kålen må få angenämare smak. Andra bruka plocka bladerna av skvallerkål, Fl. 247 och andre bladen av korskål Fl. 460, andre som i Uppland fåretungor, Fl. 153. Ja, andre plocka ock varjehanda gröna blad av krusbärsbuskar och åtskillige andra växter utan åtskillnad, varigenom ofta händer, att folket, som äta kålen bliva vimmerkantiga, varföre och jag för min egen räkning icke gärna äter grönkål om våren, där jag icke själv får se förut, vad örter äro plockade till denna rätt. Anceps cibus!
Skänninge, kvart 2.
44
