heller någon svart kant. Således är märkvärdigt, huru själva mossan röjer och utvisar det, på vilket hon växer; ty stenmossan Fl. 946 växer på gråstenar men ej kalkstenar. Kalkmossan Fl. 937 växer på kalkhällar men icke på gråberg. Ävenså hava vi tillförene vist en Lichen geographicus (pag. 79), som täcker och röjer stammen av avenboken och nu denna, som alltid täcker boken.
Bondestugorna voro byggde av sågade stockar, att lantmannen måtte få av en stock flera. I de gamla stugor sågos fenstren på södra sidan av taket, fastän det bestod av halm, men i de nyare stugor var fenstret på södra väggen, ty det gamla modet att sätta fenster på taket har redan begynt efterhand bortläggas. Ladugårdshusen voro alla byggde med skiften.
Humlestängerna, med vilka humlen uppstöddes i humlegårdarna, voro dels av björk men dels och mest av avenbök Fl. 786, som här växte i största myckenhet, att den som åtstundar cherme till häckar i trädgårdarna, kan lättast här ifrån Gyinge härad få frön och buskar, som lättare växa i våra trädågrdar, än om de hämtas ifrån Frankriket, som ofta skett.
Bondekvinnfolken här på orten brukade efter gammalt götiskt maner rida gränsle, då de redo till kyrka eller annorstädes.
Höjene bro låg över Helge å kvart 1½ ifrån Marklunda. På norra sidan om broen och öster om vägen var en gammal skans, som i förra seculo blivit anlagd.
Suräpplen Fl. 402 växte i stor myckenhet vid Glömminge och kringliggande byar. De stodo nu präktige, täckte med vita blommor och gåvo merendels årligen en myckenhet frukt men uppätes mest av svinen, emedan lantman icke förstod använda dem till nytta, utom det att folket kokade någon del av äpplen med vatten och mjölk till välling. Det är skada, att ingen här förstår pressa äpplemust och därav tillreda cider, en så härlig dryck, som närmast går upp emot vin och som här lätteligen kunde fås till största myckenhet.
