Sida:Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf.djvu/11

Den här sidan har korrekturlästs


I.

Linnés ungdom och universitetsstudier, hans resa till Lappland och hans trolofning.


»Jag uppfattar menniskan som ett ljus» ― skref en gång Linné i sin dagbok. »Således lysa alla menniskor med sin vishet på denna teatern, allt efter som Gud formerat dem; somliga har han gjort till stora ljus, somliga till dankar.»

Till hvilket slag sagesmannen hörde, är för alla bekant, men ehuru det egentligen var inom vetenskapens verld, detta ljus kastade sina strålar, äro dock Linnés lefnadsomständigheter mer än de flesta berömda mäns egnade att väcka allmänt intresse, och tillfällena till noggrann kännedom derom äro rikhaltigare än i de flesta andra fall. Då hundraårs-festen till Linnés minne nu snart skall firas, torde derför hans biografi, så vidt möjligt med hans egna ord, vara särskildt lämpad att framläggas.

Carl Linnæus ― såsom namnet ursprungligen lydde ― föddes i Småland på komministersbostället Råshult 1707 natten mellan den 22 och 23 maj, just i vackraste våren, då göken utropat sommaren. Denne sin faders ännu ende son liksom uppföddes i trädgården, ty fadern anlade, strax han blef pastor, vid Stenbrohult en den vackraste trädgård, som fans uti länet, uppfyld med utvalda träd och de raraste blommor, der han vid ledighet från embetsförrättningar sökte sitt tidsfördrif. Den unga makan begåfvades, under det hon var välsignad med lifsfrukt, dagligen af sin man med de utsöktaste blommor, och knapt började det uppväxande barnet yttra begär, förr än hågen lekte ditåt; medan gossen ännu var helt liten och på intet annat sätt


Linnés lefnadsminnen. 1