Sida:Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf.djvu/150

Korrekturläsningen av denna sida är påbörjad men inte fullständig. Se kommentarer i historiken och på diskussionssidan
140

sedt, så framt icke den person, till hvilken han öfverlåtit detsamma, hade varit med honom på ett eller annat sätt närmare förbunden.

Utom den uppgift, som i Tottieska sterbhuset lemnats om herbariets härkomst, finnas inom herbariet sjelf ännu mer talande bevis för dess äkthet. Dessa äro följande:

1:o) Linnés välbekanta handstil.

I de under växterna skrifna namnen igenkänner man L:s stil. Det är kändt att han hade mycket olika handstil på olika tider under sitt lif; och man igenfinner här de olika variationerna af stilar: ibland smågnetiga och ojemna, men i de flesta fall ovanligt rediga, ja någon gång temligen prydliga. Jag har icke allenast jemfört dem med de stilar af Linné, som finnas vid Upsala akademi och i Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm, utan har jag äfven låtit i London förevisa en del af herbariet för sekreteraren i Linnean Society, Rich:d Kippist (»Libr. L. S.»), hvilken jemfört växterna med det derstädes förvarade stora herbariet, som tillhört Linné. Med anledning häraf har nämnde sekreterare i en serskild skrifvelse intygat att: »from the great similarity in the handwriting in many cases (especially that of the ornamented hands in which the name of the genus is occasionally written in detached capitals) I am disposed to believe that these plants must have passed thro his hands and been named by him: possibly as a present for some one of his pupils.»

Ehuru Linnés stil var mycket varierande, så igenkänner man den nästan alltid på hans egendomliga sätt att skrifva bokstafven L (£) och på hans stora V. (Han skref nämligen U på det viset.) I herbariet igenfinner man dessa karaktäristiska bokstäfver på många ställen. Man behöfver blott framplocka alla de blad i herbariet, som hafva bokstafven £ till initial för växternas namn, och man skall icke kunna draga i tvifvel, att Linnés hand har skrifvit dessa namn. Och redan detta kunde vara nog för att öfvertyga om att Linnés hand äfven gjort de andra underskrifterna i herbariet; ty icke kan man antaga att han bland halftannat tusental af namn skulle hafva lånat sin penna uteslutande åt de namn, som börjas med bokstafven L.

2:o) Vid rotändan af en stor mängd växter finnes fastklistrad