Sida:Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf.djvu/27

Den här sidan har korrekturlästs
17


Jag stämmer ock er
För Gudar och ber,
 Den svaghetens flor
Ej måtte påkomma den ädelhet stor
 Som uti er bor,
Att I nå'nsin ryggar den ed I mig svor.
 
Moræa, min vän,
Linnæus er dräng
 Er bjuder god dag
Och önskar, allt nöje må gå till behag
 Till dess han igen
Får komma och fägna sin sötaste vän.

Vi öfvergå nu till den första egentliga skådeplatsen för Linnés storhet.





Linnés lefnadsminnen.2