Sida:Carl von Linnés lefnadsminnen tecknade af honom sjelf.djvu/29

Den här sidan har korrekturlästs
19

alla de berömda främlingar som någon längre eller kortare tid vistats i Holland — vi behöfva blott anföra namnen Descartes, Bayle, Locke, Shaftesbury, Puffendorf och Thomasius — är dock Linné utan jemförelse den mest berömde och det fins heller ingen, hvars minne der så hålles i helgd som hans.

Att det ofvan nämnda literära palatset i den ståtliga zoologiska trädgården, hvilket innesluter en vald naturhistorisk boksamling, ett etnografiskt museum m. m., på utsidan företer i gyldene bokstäfver namnet C. von Linné, vid sidan af Buffon och andra vetenskapliga storheter, innebär ju ingenting annat än en hyllningsgärd, som man kunde vänta hvarhelst i verlden dylika inskrifter förekomma. Men öfverraskande är, att i hvardera af bygnadens båda uppgångar står Linnés byst och i bibliotekssalen intages hedersplatsen af den ofvan nämda oljetaflan, hvarjemte der fins en samling af icke mindre än fyrtio särskilda Linné-porträtt i litografi, fotografi o. s. v. På hyllorna stå hans verk, omfattande äfven hans flesta akademiska afhandlingar, men framför allt ett exemplar i praktband af hans berömda, i Amsterdam tryckta »Hortus Cliffortianus». För minnesdagens firande voro redan förliden sommar förberedelser i gång: en af Hollands vetenskapliga celebriteter skall hålla festtalet, och en utställning af Linnés arbeten kommer att anordnas. För att nämna en redan försiggången och alltjemt beståndande ärebetygelse åt »blomster- konungen» från Sverige, förtjenar det hågkommas att 1868 öppnades i närheten af Amsterdam en skola för trädgårdsanläggningar, hvilken bär namnet Linnæus. Den har ett årligt statsanslag af 3000 gulden och ett provinsunderstöd af 2000; kursen är treårig.

Att man inom den till universiteten hörande holländska literaturen måste påträffa åtskilliga uttalanden om Linné, är lätt att förstå. Så t. ex. redogöres för Linnés promotion i Harderwijk samt för hans förbindelser med holländska lärde i Geschiedenis van de voormalige Geldersche Hoogeschool door Hermannus Bouman (Utrecht 1847), men äfven under den allra senaste tiden hafva holländarne skrifvit monografier öfver den ryktbare svenske gästen. Detta har varit fallet både i innevarande årtionde och ett föregående. Sålunda innehåller Hollands förnämsta