Noter.
1 Månbergen. Förr i världen trodde man att i Etiopien funnes ett högt berg med detta namn, hvarpå Nilen upprunne.
2 Sångsorius. Sancho säger Caton Zonzorino och menar därmed Cato Censorinus (riktigare Censorius), således den äldre Cato.
3 En flaska med något slags ansiktssmink. Enligt herr R. L. Máinéz’ mening, som otvifvelaktigt är väl grundad, anspelar Cervantes här på bruket eller snarare missbruket att med hvarjehanda slags skönhetsvatten, smink o. d. färga ansiktet, ett bruk som då var så allmänt, att det spridt sig ända till kvinnor af mycket låg samhällsställning, de där i öfriga stycken ej togo det så noga med sin toalett.
4 En af de ovanligaste sagor. I spanskan står una de las mas nuevas consejas, men D. Quijote menade nog icke att sagan var ny, den finnes redan i en italiensk anekdotsamling från början af 1300-talet, Le Cento Novelle Antiche eller Il Novellino Antico, (n:o 31 i det aftryck, som 1825 utgafs i Milano af den jämt 300 år äldre original-upplagan,) ja den förekommer till och med i den sagosamling, som en kristnad jude i Spanien omkring år 1100 författade på latin under namn af Disciplina Clericalis och hvars innehåll han uppgifver sig hafva lånat från arabiska sagoförtäljare. Man är således berättigad att antaga, — och detta framgår äfven af sammanhanget, — att D. Quijote visst icke vill säga Sancho någon kompliment, utan tvärtom är smått förargad på honom, emedan han på ett dumt vis berättade en dum historia, hvilken till på köpet var, som vi säga, gammal som gatan. Den hade emellertid en mening, som tydligt nog framgår af dess italienska lydelse. Enligt denna hade en viss Azzolino en sagoberättare, som isynnerhet under de länga sommarnätterna ansträngdes mycket. En natt, när han var uppgifven af trötthet, började han berättelsen om getterna, på samma sätt som Sancho, och, när Azzolino uppmanade honom att gå vidare, svarade han: »låt getterna komma öfver först, så skall jag sedan tala om slutet»; men, heter det, getterna kunde ej hafva kommit öfver på ett är, så att under tiden fick han sofva i ro.
5 Ju mer man rör därvid, dess mer stinker det = peor es meneallo. Talesättet fanns redan förut, men har isynnerhet fått spridning och öfvergått till ordspråk genom D. Quijotes användning däraf.
6 Af gammalkristen släket. I Spanien gjorde man under århundraden en utomordentlig skillnad i hvarje hänseende emellan Cristianos viejos, d. v. s. sådana, hvilkas förfäder sedan urminnes tid varit kristna, och personer, i hvilkas ättledning funnos morer eller judar. Än i dag behandlar man på Mayorca med yttersta hat och förakt de s. k. Chuetas, d. v. s. afkomlingar af judar, ehuru de sedan fyra århundraden bekänt sig till kristendomen.
7 Det hittas väl igen någon gång. I spanska texten står: todo saldrá en la colada, egentl. = allt kommer fram vid byken. Detta öfversättes nu dels på tyska med: in der Wäsche geht alles raus eller: in der letzten Dutte findet sich alles eller: alles wird sich beim Aufwaschen finden, dels på svenska med: det kommer ut i byket. Men
