Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens förra hälft.djvu/170

Den här sidan har korrekturlästs

166

ett äldre engelskt lexikon (af Baretti, London 1786) har jämte den betydelse, som i hufvudsak svarar till de nu anförda, äfven en annan, nämligen: you will be paid off the old score alltogether, och denna synes här vara lämpligare.

8 More turquesco = på turkiskt vis, ett uttryck på den tidens kökslatin.

9 Engelsmannen Bowle, som i sin upplaga af D. Quijote (1781) gjorde mera för att sprida ljus öfver dess svårigheter än någon spanior före Clemencin, gjorde sig samvetsgrant det oerhörda besväret att kontrollera denna uppgift och fann den riktig, så att nog hade Cervantes studerat sin Amadis ordentligt!

10 Blir det illa för lerkrukan. Anspelning på den gamla fabeln om en järngryta och en lergryta, som reste tillsammans, hvarvid den senare blef illa åtgången. Ett spanskt ordspråk säger ock: antingen kruset stöter mot stenen eller stenen stöter mot kruset, går det illa för kruset. Ämnet har behandlats af, bland andra, Lafontaine (andra fabeln i femte boken), men kan följas tillbaka ända till Esopus. — Det är för öfrigt lustigt att se, huru D. Quijote, för att handla i öfverensstämmelse med sina nyss uttalade åsikter, börjar att hålla Sancho på afstånd genom att ligga bort det förtroliga du och i stället säga ni; men snart glömmer han sig och faller tillbaka till det gamla, liksom äfven Sancho fort nog återtager sin förra språksamhet. Detsamma upprepas vid flera tillfällen.

11 Där finnes ej någon farligare ställning än äfventyrsriddarnes. Stället har varit och är mycket omtvistadt. I originalet står nämligen en él (i den), och det är nu fråga om, huruvida därmed menas en annan värld, som D. Quijote nyss talat om, — och detta är från rent språklig synpunkt det riktiga, — eller om ej snarare författaren menat denna sinnliga världen, i hvilket fall emellertid den ursprungliga läsarten ej duger, utan bör rättas till en este. Oss vill det synas, som skulle det ej vara stridande emot, utan snarare stå väl tillsammans med D. Quijotes så ofta uttalade åsikt om riddarevärfvets farligheter här i världen, att han trodde detsamma vara förenadt med fara äfven i den tillkommande på grund af det stora ansvar, som på redogörelsens dag ålåg riddaren för det sätt, hvarpå han här på jorden utöfvat sitt viktiga kall. Att Sancho tar saken på annat vis, så som det ligger närmast till för honom, är ju blott hvad man kan vänta och får enligt vår mening ingalunda anses afgörande för betydelsen af D. Quijotes ord.