7 Roldan är den spanska, Orlando den italienska, och Hruotland den forntyska formen af Rolands namn.
8 Sp. mas de cuatro dias. Herr Ormsby anmärker med rätta, att cuatro ofta har en obestämd form af några, och äfventyret med Mambrinos hjälm hade ju tilldragit sig ej längre tillbaka än dagen förut.
9 Astolf flög på sin hippogrif (= grip delvis skapad som en häst) upp till paradiset, hvarifrån evangelisten Johannes på profeten Elias’ vagn förde honom till månen; där hämtade han Rolands i en flaska förvarade förstånd och flög sedan på hippogrifen åter ned till jorden, för att gifva detsamma tillbaka åt sin ägare. Allt detta enligt Ariostos Orlando Furioso, 34:e och följ. sånger.
10 Hästen Frontin tillkämpade sig sköldmön Bradamante af den starke Rodomonte; men hvarför han egentligen skulle kommit att »stå henne så dyr» är svårt att säga, så framt ej därmed skulle menas att hon vann honom i hård strid.
11 De allmänna frågorna äro en juridisk term för sådana frågor vid vittnesförhör, som afse att utreda, om den vittnande personen är i släktskap eller svågerskap med någondera parten, om han är opartisk och ej kan vänta nytta eller skada af sakens utgång, o. m. d. På detta ställe menar väl Sancho därmed helt enkelt, om vederbörande är förälskad eller ej.
12 Här missminner sig Sancho, ty linneskafvet med öfriga persedlar låg i tvärpåsen, och den hade värden behållit, när Sancho red sin väg utan att betala. Se slutet af sjuttonde kapitlet, sid. 131 här ofvan.
13 Nulla est retentio säger Sancho i stället för nulla est redemptio, och lyckas därmed ungefär vända upp och ned på meningen, ty det förra uttrycket skulle betyda: honom kan ingen kvarhålla, medan däremot det senare säger: för honom gifves ingen återlösning. — Det berättas för öfrigt, att, när Michel Angelo på väggmålningen i Sixtinska kapellet bland de fördömda porträtterat en kardinal, som på något sätt förargat honom, och denne klagade för påfven däröfver, svarade honom påfven: »Min vän, hade han satt dig i skärselden, kunde jag hafva hulpit dig, men i helvetet nulla est redemptio.»
14 Nunca las cartas de Amadís se firman står det i originalet. Det är dock möjligt, att de Amadís från början är tryckfel för de amores och att D. Quijote således velat säga, att kärleksbref aldrig undertecknas. Men hur som helst tyckes förf. hafva glömt, att i allmänhet bref, som finnas afskrifna eller aftryckta i en roman, icke behöfva underskrift.
15 Corchuelo = en liten kork, Nogales = valnötträd.
16 Trots allt hvad Sancho här uppdukar om sin bekantskap med Dulcinea, framgår det dock af ett ställe i 31:a kapitlet, att det mesta måtte hafva varit fria fantasier, uppgjorda för tillfället, ty där säges det uttryckligen, att, »ehuru han visste att Dulcinea var en bondjänta från Toboso, han dock aldrig i hela sitt lif hade sett henne.»
17 Härmed menas de tre spanska militär-ordnarna, Santiago-, Alcántara- och Calatrava-ordnen, hvilka förlänades blott åt sådana, som kunde styrka sig vara af gammal adel. Men, som de naturligt nog aldrig lämnats åt kvinnor, så hade D. Quijote fullkomligt rätt i, att man nog icke
