Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens förra hälft.djvu/243

Den här sidan har korrekturlästs
239

8 Stället lyder på spanska: que [Nuestro Señor] le eche á aquellas partes donde él mas se sirva, y adonde á mí mas mercedes haga. Antages él afse det föregående nuestro Señor, så blir öfversättningen: att skicka honom dit Honom (vår Herre) bäst behagar och där han kan göra mig de flesta nådebevisningar. Men i sådant fall hade ordet él alls icke behöft utsättas; där det nu står med rätt stark tonvikt synes det knappt kunna gälla någon annan än D. Quijote, och då blir öfversättningen, sådan den gifvits i texten här ofvan. Men näppeligen har man rätt att tolka stället så som det gjorts i ett par tyska öfversättningar, af hvilka den ena säger: »dass er ihm das Gottseligste in den Sinn geben möchte, wobei er auch mich am besten bedenken kann», och den andra: »Wo er dem Himmel am besten dienen und mir die meisten Gnaden erweisen kann».




TJUGUSJUNDE KAPITLET.

Huru kyrkoherden och barberaren verkställde sin afsikt, jämte andra saker värda att omtalas i denna märkliga historia.

Barberaren fann kyrkoherdens påfund icke oäfvet, utan fastmer så förträffligt, att de genast satte det i verket. De bådo värdshusvärdinnan att få låna en kjol och en slöja, hvarför de lämnade henne prästens nya kaftan till pant. Barberaren gjorde sig ett väldigt skägg af en gråbrun eller röd oxsvans, i hvilken värden plägade ha sin kam hängande. Värdinnan frågade dem, hvad de ville ha dessa sakerna till. Kyrkoherden berättade henne i korthet D. Quijotes galenskap och hurusom denna utklädsel vore lämplig för att få honom bort från bergstrakten, där han då vistades. Värden och hans hustru förmodade genast att galningen vore deras gäst med balsamen och den hissade vapendragarens herre, och de berättade för prästen allt hvad som i deras hus hade tilldragit sig med honom, utan att förliga det som Sancho så sorgfälligt förteg.

Värdinnan klädde därefter kyrkoherden, så att man ej kunde vilja se något ypperligare: hon satte på honom en