Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens förra hälft.djvu/60

Den här sidan har korrekturlästs

56

ödmjuk, att du nöjer dig med mindre än att bli landshöfding.» — »Det skall jag inte göra, nådige herre, svarade Sancho, isynnerhet då jag i Ers Nåd har en så förnämlig husbonde, som nog skall förstå att gifva mig allt som passar mig och som jag kan sköta.»


Noter.

1 Riddarne från hofvet. Mellan dessa och de vandrande riddarne råder i romanerna alltid afund och fiendskap.

2 Rinaldo af Montalban. Denne och Roland uppträda i sånger och romaner ur Karlasagan (näml. om Karl den store) städse som fiender mot hvarandra.

3 Både förnamn och tillnamn ha sin mening. Ordet panza betyder buk, mage, och Sancho, som från början var ett baskiskt namn, hade i Kastilien länge en bismak af simpelhet och ett tölpigt, bondaktigt väsen.

4 D. Quijote tyckes först senare hafva kommit underfund med, att sådant icke gick an. Han säger näml. i 21 kap. af denna del, att enligt ridderligt bruk segraren finge taga hästen af en besegrad riddare, dock blott om han själf hade förlorat sin egen; men ingalunda fick han tillåta sig det för att göra sin vapendragare beriden.

5 Sin vinbälg. Det spanska ordet bota betecknar icke precist en läderflaska, såsom ordet ofta öfversättes, utan ett skinn af kid (eller annat mindre djur), som är hopsydt till en påse af några liters rymd och försedt med en pip eller munstycke, hvarur man dricker. Ett dylikt skinn eller vinbälg, snarlik en säckpipa, användes än i dag af allmogen öfverallt i Spanien.

6. Om det skulle vara stort, som markqrefve. Stället har föranledt atskilliga förslag till textförändring i riktningen: eller åtminstone som markgrefve. Detta berodde dock på en felaktig uppfattning af förhållandet mellan markis och grefve; den senare titeln är äldre, såsom gående tillbaka ända till romerska kejsardömet, men markisen hade, åtminstone förr, högre rang, näml. näst efter hertig. Detta bestyrkes äfven af de olika kronorna: hertigkronan har åtta småblad, men grefvekronan endast pärlprydda uddar; markiskronan åter har fyra småblad och mellan dessa lika många uddar med pärlor, och hon intar således en ställning mellan de båda andra. För öfrigt uppräknas markisen bland rikets storman redan i Alfons den Vises stora lagverk De Sju Balkarne (Las Siete Partidas).

7 Maja Gutierrez’ hufvud. Cervantes har ställt till en svår oreda med namnet på Sancho Panzas hustru. Här heter hon Mari-Gutierrez (med en lika simpel förkortning af Maria som vårt svenska Maja) och ett par rader ofvanför, liksom äfven I, 52, kallas hon Juana Gutierrez. Men i andra delen nämnes hon alltid Teresa Panza; hon själf säger II 53 att så heter hon, men att hon egentligen (efter sin far) borde heta