88
barmhärtig himmel; och öfver den ene och den andre, öfver dem alla triumferar Marcela fri och obekymrad. Vi alla, som känna henne, afbida nu hur det till slut skall gå med hennes stolthet och hvem den lycklige skall blifva, som skall kunna kufva en sådan egensinnighet och få äga en så utomordentlig skönhet. Efter nu allt hvad jag berättat är rena sanningen, så föreställer jag mig, att så är det äfven med hvad vår gosse sade sig hafva hört om orsaken till Krysostomus’ död. Och därför råder jag er, herre, att ni icke underlåter att i morgon infinna er vid begrafningen, som nog blir något att se, ty Krysostomus har många vänner, och härifrån dit, där han ville bli begrafven, är det icke en half mil.»
— »Det skall jag komma ihåg, sade D. Quijote, och jag tackar er för det nöje ni skänkt mig med berättandet af en så fängslande historia.» — »Å, svarade getherden, jag känner icke ens hälften af hvad som tilldragit sig med Marcelas älskare; men det skulle kunna hända, att vi i morgon på vägen råka någon herde, som förtäljer oss det; och nu är det så godt, att ni går och får sofva under tak, ty nattluften kunde skada ert sår, ehuruväl det läkemedlet, som lades på, är så beskaffadt, att någon ogynnsam tillstöt ej behöfver befaras.»
Sancho Panza, som länge önskat getherdens myckna tal hin i våld, bad också & sin sida, att hans herre måtte gå och lägga sig i Peters koja. Det gjorde han, och största delen af natten förflöt för honom under tankar på hans härskarinna Dulcinea, till efterliknande af Marcelas älskare. Sancho Panza redde sig ett läger mellan Rocinante och sin åsna och sof ej som en försmådd älskare, utan som den där har fått sig ett ordentligt kok stryk.
Noter.
1 Julvisorna, sp. villancicos, voro från begynnelsen andliga visor som sjöngos af dem, hvilka vid jultiden föreställde herdarna i Betlehem; senare fingo de äfven ett världsligt innehåll. Namnet betyder egentligen bondvisor, förmodligen emedan det var bönder, villanos, och annat simpelt folk, som föredrogo dem, ungefär som fallet ända intill senare tider varit och kanske ännu i en och annan landsbygd är hos oss, när vid jul- och trettondagstiden »stjärngossarna» gå omkring och sjunga sina visor om Jesu födelse och de tre vise män, m. m.
2 Pjäserna till Lekamensfesten. Till firande så väl af Jesu födelse som af (den katolska) Kristi Lekamensfest författades och spelades äfven dramatiska stycken, autos. De förra hette autos al naciemiento; de senare som som voro mer omtyckta och årligen uppfördes i alla Spaniens städer, kallades autos sacramentales och det är dem Peter menar. De senare torde väl nu vara bortlagda; men ännu på 1870-talet gafs vid jul-
