Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens senare hälft.djvu/135

Den här sidan har korrekturlästs

134


Noter.

1 Cervantes visste något härom af erfarenhet. Hans ogifte Rodrigo hade stupat som alférez (löjtnant) den 2 juli 1600 i Flandern och efterlämnat åt sina anhöriga en fordran på staten för 15 års innestående sold. I nov. 1605 hade hans båda öfverlefvande systrar redan fått en kunglig order, att dels löjtnantens konto skulle uppgöras och hans tillgodohafvande uträknas; sedan följde verkligen också utbetalandet i små portioner och så skyndsamt, att, när hans brorsdotter Isabel den 19 sept 1652 — således mer än ett halft sekel efter farbroderns död — gjorde sitt testamente, hon ännu hade att fordra 500 duros (ungefär 1,800 kronor).

2 D. v. s icke hinner upp till 1,000, hvilket är det lägsta fyrasiffriga tal.

3 I originalet står faldas och mangas. Af dessa betyder det förra vanligen klädningskjol, och däraf äfven fruntimmersinflytande, såsom i ordstäfvet: mucho pueden las faldas; men det betecknar därjämte äfven det vida och fotsida plagg, som i de romanska länderna än i dag användes företrädesvis af jurister och teologer säsom deras ämbetsdräkt; på detta ställe är det alltså ungefär liktydigt med själfva ämbetet och den ordinarie aflöning, som tillhör detsamma. Om ordet mangas har någon upplysning lämnats i not. 11 på sidan 52 här ofvan; nu må blott tilläggas att i sammanställningen med faldas det otvifvelaktigt betyder sådana inkomster, hvilka vederbörande, af skäl som de väl själfva kände bäst till, icke mottogo offentligen, utan i smyg stoppade in i sina vidärmar.

4 Jämf. Ariostos Orlando Furioso, XI: 26—28, i Kullbergs svenska öfversättning si lydande:

Du arga, snöda påhitt, huru fann
du nånsin rum uti ett mänskligt sinne?
All krigarära genom dig försvann,
ej vapenyrket mer vi hedradt finne;
ej tapperhet belönar mer sin man,
man för den bättre håller priset inne
och ger den sämre; hjältemod och kraft
ej fält för täflan ha, som förr de haft.

Hvad riddare och herrar genom dig
ha gått och skola gå i grafven under,
förr’n vi få slutet se på detta krig,
som världen — med Italien — sorg bereder!
Ja, om jag sagt det, jag ej irrat mig:
I alla onda andar, ibland eder
var ingen mera gudlöst grym än han,
Som ett så skändligt mordverktyg uppfann.

Och väl jag tror att, för att han må lida
hvad han förtjänt, i afgrunds mörka land