150
En af detta slags renegater var nu min nämnde vän, hvilken hade intyg af oss och alla våra kamrater, däri vi rekommenderade honom till det bästa; och, hade morerna kommit på honom med dessa papper, hade de bränt honom lefvande. Jag hade fått veta att han kände arabiskan mycket väl, och kunde icke allenast tala, utan äfven skrifva detta språk; men, innan jag riktigt yppade mig för honom, bad jag honom läsa för mig detta papper, som jag händelsavis hade påträffat i ett hål i väggen af vårt sofrum. Han öppnade det och stod en lång stund sysselsatt med att genomläsa och uttyda det, under det han mumlade mellan tänderna. Jag frågade honom om han begrep det; han svarade att det gjorde han mycket väl och att, om jag ville att han skulle öfversätta det ord för ord åt mig, jag skulle ge honom bläck och penna, på det han måtte kunna göra det bättre. Vi gåfvo honom genast hvad han begärde, och han gick på så smått med öfversättningen, och, när han fått den färdig, sade han: »Allt hvad som här står på spanska, är bokstafligen hvad som innehålles i detta moriska papperet, och det bör anmärkas att öfverallt där det står Lela Marién menas Vår Fru Jungfru Maria.»
Vi läste brefvet, hvilket lydde sålunda: »När jag var ett litet barn, hade min fader en slafvinna, som lärde mig den kristna Salá[1] på mitt modersmål och berättade för mig mycket om Lela Marién. Kristinnan dog, och jag vet alt hon icke kom i den eviga elden, utan till Alláh, ty jag har efteråt sett henne två gånger, och hon har sagt mig att jag borde fara till et kristet land för att få skåda Lela Marién, som har mig mycket kär. Men jag vet ej huru jag skall komma dit: många kristna har jag sett genom detta fönster, men ingen utom du har tyckts mig vara en riddersman. Jag är mycket vacker och ogift och har mycket pengar att taga med mig. Se nu till om du kan laga så all vi komma åstad, så skall du där borta bli min man, om du vill; men, vill du det icke, så gör det mig ingenting, ty Lela Marién skall nog gifva mig någon som jag kan gifta mig med. Jag har nu skrifvit detta; tänk dig före åt hvem du ger det att läsa, och förtro dig ej åt någon mor, ty de äro allesamman opålitliga. Detta vållar mig stort bekymmer, och jag kunde önska att du icke yppade saken för någon; ty, om min far får veta det, låter han genast kasta mig i en brunn och öfvertäcker mig med stenar. I rörkäppen skall jag lägga en tråd; fäst svaret därvid och, om du icke har någon som kan skrifva arabiska åt dig, så säg mig det medelst tecken; Lela
- ↑ Salá hos muhamedamerna = bön.
