254
bok; ty dessa och andra dylika träd hafva alltid blott fötter och aldrig händer. Sancho tillbragte natten i smärta och värk, ty den långa påken lät känna af sig ännu mera i nattkylan; D. Quijote tillbragte den under sina vanliga beständiga betraktelser. Men detta oaktadt gåfvo bägges ögon vika för sömnen, och i daggryningen fortsatte de sin väg för att uppnå den berömda Ebros strand, hvarvid hände dem det som skall berättas i nästa kapitel.
Noter.
1 Sp. el mal ajeno de pelo cuelga = andras olycka hänger (för oss själfva) vid ett hår, (så att den lätt faller af, eller, som Covarrubias förklarar det: vi glömma fort hvad som ej berör oss.
2 En dukat räknades till 375 maravedís, hvilket gjorde 11 realer och en maravedí, men Sancho tager den för jämna elfva realer; lönen hos Carrasco blir således 22 realer, vidare skulle han ha 2 realers tillägg i månaden för det tjänsten hos D. Quijote var så mycket besvärligare än hos den andre, och så till sist sex realer för de mistade förhoppningarna på ö-ståthållarskapet, och på detta sätt får han ihop sin 30 realer i månaden.
3 Originalets mocedad gör här ett så mycket löjligare intryck, som Sancho väl kan antagas hafva kommit öfver pojkstreckens ålder, (hvilket just är det nämnda ordets betydelse,) och han dessutom, efter ett annat ställe att döma, icke var så mycket yngre än D. Quijote själf.
TJUGUNIONDE KAPITLET.
Om det märkvärdiga äfventyret med den förtrollade båten.
Steg för steg eller kanske också steg efter steg[1] ankommo D. Quijote och Sancho, två dagar sedan de lämnade skogsdungen, till floden Ebro, och D. Quijote gladde sig mycket åt dess åsyn, ty han såg och betraktade dess behagliga stränder, dess klara vatten, dess stilla lopp och öfverflödet af dess flytande kristallpärlor, och denna upplifvande anblick väckte på nytt i hans minne tusen kärliga tankar. Företrädesvis rann
- ↑ Originalet har också en tämligen tarfig ordlek: por sus pasos contados y por contar.
