310
till Amadís af Gallien och hela hans ätt». — Och han för vidare.
Icke långt därifrån stannade de tre vagnarna, och det ohyggliga bullret af deras hjul upphörde, hvarför man blef i stånd att urskilja ett annat ej oljud, utan ljud af en ljuf och harmonisk musik. Häröfver vardt Sancho glad och ansåg det för ett godt tecken, hvarför han sade till hertiginnan, från hvilken han intet enda ögonblick aflägsnade sig ens ett steg: »Señora, där det finns musik, där kan det ej finnas något ondt.»
— Icke heller där det finnes ljus och klarhet», svarade hertiginnan.
Men härpå genmälde Sancho: »Ljus gifver äfven elden, och klarhet bålen, såsom vi kunna se af de lågor som omgifva oss, och det vore väl möjligt att de förbrände oss; men musiken är alltid tecken till glädje och festligheter.»
— »Det skall snart visa sig», sade D. Quijote, som åhört alltsammans; och han hade rätt, såsom det visar sig i följande kapitel.
Noter.
1 Det spanska ordet är paranzas, och därmed förstås, enligt Baretti, enkom uppförda kojor, där jägarna hålla sig gömda och afvakta villebrådets ankomst. Betydelsen jägarnät är apokryfisk.
2 Sedan Araberna efter slaget vid Jeréz intagit nästan hela landet, räddade sig några spillror af Goternas folk med Pelayo som anförare till Asturiens berg och grundade där ett litet själfständigt rike, som vardt återeröfringens utgångspunkt. Den i texten nämnde Fávila (ett rent gotiskt namn!) var Pelayos son och efterträdare, som regerade 737—739 och omkom på en björnjakt: »han dödade björnen och björnen honom», säger ärkebiskop Rodrigo. Den af Sancho citerade romansen är nu obekant.
3 Sp. y vereis como os vale un pan por ciento = och ni skall få se huru det inbringar er ett bröd för hundra. Man kunde tro att ordet por fått orätt plats, ty, flyttar man det tillbaka och läser: por un pan ciento, så blir meningen den här gifna; men ordspråket förekommer med alldeles samma lydelse äfven i slutet af 71:a kapitlet.
4 Sancho gör här en lätt förändring af det ordspråk, som i sin vanliga lydelse förekommit i femte kapitlet af denna del (se not. 7 på sid. 54 här ofvan).
5 Fernán Nuñez de Guzman (död 1553) kallades el Commendador Griego, emedan han var kommendör i Santiago-ordnen och mycket lärd i grekiskan, i hvilket språk han var professor först vid universitetet i Alcalá och sedan vid det i Salamanca. Han hade gjort en stor samling af spanska ordspråk, som det påstås mera än 5,000, och dessa utgåfvos första gången 1555.
