det sista af hudflängningen. Allt det föregående är bara kalasmat; men, om Ers Nåd vill veta allt som folk säger bakom er rygg, så skall jag ögonblickligen hämta hit någon som berättar det alltsammans för er; och det utan att en enda smula fattas. I går kväll kom Bartoloméo Carrascos son hem; han har nu studerat slut i Salamanca och tagit sin kandidat, och, som jag gick fram och ville hälsa honom välkommen, så sade han mig att Ers Nåds historia redan står att läsa i böcker under namnet den sinnrike Junkern Don Quijote af la Mancha; och han säger också att jag står omtalad där under mitt eget namn Sancho Panza, och fröken Dulcinea af Toboso med, jämte en del annat, som försiggått mellan oss på tu man hand, så att jag måste korsa mig af förskräckelse öfver huru han som skrifvit historien kunnat känna till det».
— »Jag säger dig förvisso, Sancho, genmälde Don Quijote, någon lärd trollkarl måste vara författaren till vår historia; ty för sådana är intet förborgadt af de ting, hvarom de vilja skrifva.»
— »Det tror jag det, att han var en lärd och trollkarl med», sade Sancho. »Ty doktor Simson Carrasco[1] (så heter mannen som jag talar om) säger att historiens författare kallar sig Sidí Hamét Perongelé.»[2]
— »Det är ett moriskt namn», sade Don Quijote.
— »Det är nog möjligt, genmälde Sancho; ty jag har hört sägas att morerna merendels tycka mycket om päron.»
— »I alla fall, sade Don Quijote, misstager du dig på tillnamnet på denne Sidí, hvilket senare på arabiska betyder herre.»
— »Det kan väl hända, återtog Sancho; men om det behagar Ers Nåd att jag går efter kandidaten, så skall jag hämta honom i röda rappet.»
— »Då gör du mig ett stort nöje, min vän, sade Don Quijote, ty din berättelse har försatt mig i spänning, och ingen munsbit af hvad jag äter kommer att smaka mig, förrän jag fått närmare veta alltsammans.»
— »Nå, då går jag och hämtar honom», genmälde Sancho; och lämnande sin husbonde gick han för att uppsöka kandidaten och kom inom kort tillbaka med honom; och de tre hade därpå ett högst uppbyggligt samspråk.
- ↑ Carrasco betyder järnek.
- ↑ Originalet har här en ordlek, som är svår att atergifva. Sancho, som ej kan någon arabiska, förvrider nämligen namnet Benengeli (= hjortens son = Cervantes) på samma sätt, som obildadt folk i allmänhet, när de få med ett främmande ord att göra, gärna omtyda det till någon likhet med ett för dem bekant (se hundratals exempel härpå för svenskan i prof. Noréens Folketymologier, Stockholm 1888), och får sålunda ut ordet berengena, hvilket betyder den päronlika frukten af äggväxten (Solanum Melongena). Här var intet annat val än att hoppa öfver svårigheterna, såsom de båda förra svenska öfversättarne gjort, eller ock våga ett djärft försök, som i alla fall har ett lika djärft motstycke i Braunfels’ Ben-Engerling, »denn meistentheils kommen bei den Mauren die Engerlinge gar oft vor».
