46
de icke skulle lägga något hinder i vägen för hans berömliga och manhaftiga beslut. Carrasco lofvade allt, tog därpå afsked och uppmanade D. Quijote att, om han funne tillfälle därtill, meddela honom nyheter om allt hvad lyckligt eller olyckligt som komme att hända honom. Härmed sade de hvarandra farväl, och Sancho gick hem för att iordningställa det erforderliga för resan.
Noter.
1 Se Ariostos Rasande Roland XXVII, 84. Sacripante stod på de belägrades sida.
2 Jämf, not 4 till förra delens kap. 23. Det lustigaste med hela denna historia om åsnestölden är kanske det, att dess motsägelser, som här få sin enkla och naturliga förklaring, af vissa kommentatorer ansetts för — kvickt skämt af Cervantes.
3 Planeterna ansågos i äldre tider öfva ett stort inflytande på människors lynnen och öden. Allmänneligen gällde Jupiter för lyckosam, Saturnus däremot för ogynnsam; den förre gaf en glad, den senare en dyster och sorglig världsåskådning.
4 Bokstafligen: Låt honom bara hålla hofven (foten) på oss vid skoningen, så skall han få se på hvilken fot vi halta.
5 Hästars gnäggning har af de vidskepliga betraktats som lyckosam, förmodligen ända sedan Darii och tyrannen Dionysii dagar; den förre erhöll nämligen Persiens krona, den senare enväldet i Syracusa med detta förebud.
6 I spanskan justas. Öfverallt, där riddareväsendet införts, skilde man mellan torneos, torneringar, där hela skaror kämpade mot hvarandra, och justas, fr. joâtes, hvaraf det tyska Tjost och vårt svenska dust (i äldre språket dioster, m. m. ) där den enskilde riddaren valde sig en motstindare och där som vapen användes endast lans, men utan skarp spets och blott försedd med en slät, något tandad platta i änden. De nu i fråga varande justas i Zaragoza hade instiftats redan år 1096 till åminnelse af en seger, som konung Pedro af Aragonien vann vid Alcoráz öfver morerna, med tillhjälp, som det troddes, af Sankt Göran; de firades tre gånger om året och hafva hållit sig ända in i nyare tid.
7 Efter slaget vid Clavijo. (på 800-talet), där aposteln Jakob skall hafva personligen uppenbarat sig och i striden hulpit spanjorerna mot morerna, togo de förra till fältrop: Santiago y cierra España!
8 Man har förgäfves bråkat sin hjärna med funderingar om, hvilka de tre hela skalderna skulle vara, och kanske ännu mera om den halfve; någon visshet härom torde väl numera icke stå att få.
9 En sådan dikt, där versernas begynnelsebokstäfver bilda ett namn, heter acrostichon. — Strofer med fyra verser kallas cuartetas eller redondillas, (hvilket senare jamväl användes för sådana med sex och åtta
