Sida:Chefen fru Ingeborg 1952.djvu/104

Den här sidan har korrekturlästs

CHEFEN FRU INGEBORG

markattan, den egenkära komedianten? Det vore vansinne! Just därför säger jag dig: Giv en fest för Julia!

Så sägande lämnade fru Koerner hastigt rummet, hållande händerna för öronen för att inte behöva höra ett nytt: kan inte falla mig in.



JULIAS FÖRSTA FEST

Hur kom det sig att hon verkligen gav festen för Julia? Några klara skäl fanns där: barnen måste ”bjuda igen”; fästmannen borde presenteras för familjens vänner; Kurt, som snart skulle taga avsked, var skyldig sina jämnåriga kamrater en fest; själv kunde hon ha gott av att se lite ungdom, behagliga flickor i vackra toaletter. Det livar sinnet, skärper blicken, ger idéer, nyttiga i yrket. Men varför skulle fru Koerner vara hedersgästen? Säg det! Därför att hon var fräck, självsäker, egenkär, lättsinnig, bekymmerslös, oanständig, oförskämd och förtjusande. Därfär att hon var fru Balzars raka motsats, gav fru Balzar festen till hennes ära. För resten hade frågan ingen verklig betydelse. Fru Koerner var inte alltid hedersgäst, men hon uppträdde alltid som om hon varit det.

Alltså sa fru Balzar till sin son: Jag funderar på att ge en fest för Julia på Hasselbacken. Sonen svarade: Den ska jag ordna. Fru Balzar skyndade säga: Gärna, men jag vill ha ett ord med i laget. Det fick hon inte. Barnen togo saken om hand med glättig iver och skrämmande energi. För första gången fick fästmanenn ett visst inflytande, sedan Kurt motvilligt övertygat sig om hans goda smak. Men den verklige ledaren av förberedelserna blev festföremålet, Julia. Det retade fru Balzar. Hon satt i salen vid sin enkla och

102