Sida:Chefen fru Ingeborg 1952.djvu/300

Den här sidan har korrekturlästs

CHEFEN FRU INGEBORG

Jag har glomt att bryta din förlovning! Jag borde ha gjort det därför att du är hjärtlös och grym. Men jag vågade inte! Och nu dör jag. Blir du nöjd? Är min kärlek tillräckligt fordringslös? Kommer jag aldrig mer att förfölja dig? Du är fordringslös, därför att du är svag. Och jag därför att jag är stark. Så kan det vara. Känn hur hårt jag håller ditt huvud! Hur nöjd blir du, när jag är död? Kommer du att gnugga dina händer? Kan du inte i anständighetens namn dölja att du är glad? Sussi kunde inte, Kurt kan inte. Vad ni skulle bli förtvivlade, om jag stod upp från de döda. Lugna er, stackars barn! Vad du ser belåten ut! Skulderna betalda och allting lika bra. Hur kan du vara så grym! Hur kan jag tycka om någon, som är så grym? Kan jag inte lika gärna älska Nattdjuret, som är mycket, mycket vackrare än du? Vi roade oss tappert, han och jag. Men jag känner mig så dum, när jag ska ha roligt. Det passar mig inte. Blir du verkligen lycklig nu? Å, jag avundas dig inte! Jag borde leva och du borde dö. Jag skulle gråta. Du är cynisk och hårdhjärtad. Du har intet medlidande. Du väntar helt lugnt på min död. Du är ingen människa. Du kan inte älska, inte gråta, inte lida. Du är ett vidunder. För din skull skall jag dö och du kan inte ens gråta över mig?

Nu höjde hon blicken till hans panna och såg svettdropparna pärla fram. De ha stor betydelse, dessa genomskinliga pärlor. De äro en tyst klagan. De likna de blodröda pärlorna på Frälsarens panna. Vi älska Jesus Kristus därför att han lidit för vår skull. Vi älska alla, som lida för vår skull. Vi älska ingen, som ej lidit för oss. Om du älskar mig, så måste du lida för min skull. Hur skall jag eljest veta, att du älskar? Du måste lida. Ack, bliv inte rädd! Drag inte undan ditt huvud. Du behöver inte lida mycket. Jag har inte stora ford-

298