CHEFEN FRU INGEBORG
Suzanne har verkligen täckts underrätta mig om herrskapets förlovning. Dessutom har jag läst annonsen i tidningen. Frågan förefaller överflödig.
Han rodnade livligt och urskuldade sig. Själv skulle han aldrig ha kommit på en sådan idé, han hade velat göra visit långt före detta, men Sussi hade förbjudit honom. Fru Balzar avbröt:
Är det något mer ni har att säga?
Ja, sa han, det är två saker ni måste veta. Den ena rör min far. Han var en tid mycket förmögen, men ruinerade sig på spekulationer. Det var dock inte det värsta. Han förskingrade också en massa pengar för andra människor. Släkt och vänner trädde emellan. Han slapp fängelse, men saken är allmänt känd. Jag ville inte att ni skulle få veta den skvallervägen.
Smaklöst! tänkte fru Balzar, sa:
Vidare.
Vidare, upprepade fästmannen och tog med nervöst fubblande händer fram ett papper. Vidare måste jag underrätta er om att jag har skulder. Jag har skrivit upp dem här —
Han räckte henne papperet. En sån handstil! tänkte fru Balzar. Fordringsägarnas namn voro fullständigt oläsliga, siffrorna något tydligare och slutsumman tecknad i stora, rankiga streck. Det hela gick lös på 28,700. Av gammal vana räknade hon ned posterna och fick till resultat 29,700. Hon kunde inte låta bli att säga:
Ni kan ju inte ens addera!
Å, så förargligt! utbrast han. Det ska vi genast ändra.
Han satte sig vid skrivbordet och plitade med fubblig hand dit den rätta siffran. Han var tydligen mycket förlägen. Fru Ingeborg betraktade honom, suckade och tänkte: Det där skulle alltså vara min svärson, min parhäst? Vad
54
