la, under det de ligga på utlänningens egna Fartyg? En Hollstenare kom för några och tjugu år sedan, in til Stockholm, med et ansenligt partie Ost, och accorderade bårt hela Posten til Hökare-Societeten, ungefärligen til 100 Dal. Skeppundet; men då Waran skulle lyftas, ratades den utan bewisliga fel blott därföre, at den något blifwit stött i kanterne, och måste han accordera det mästa bårt til hafwa wärdet. När Waran kom i Wågen ratades den å nyo, så at han med tårar i ögonen måste sälja det mästa til några och tjugu Daler Skeppundet. Huru war Waran då accorderad?
År 1732 klagar Kongl. Commerce-Collegium däröfwer, at Portugisern stegrade up Saltet emot ord och aftal, och at samma Stat öfwerlastades med Swenska Export-waror, och därföre föga betaltes: Sök up i samma Collegii Handlingar Brefwet til Hans Kongl. Maj:t i samma ämne af den 4 Martii, så skal du blifwa öfwertygad om sanningen däraf. Hwad mon tro Criticus skal tycka om sådana slags accorder? Huru träffar alt detta nu in med hans tabulatur? eller monne det icke bewiser sanningen af Auctors grundsattser?
Af dessa och 100:de dylika slags händelser, kunde åtskilliga sanningar ställas i sin dag, som annars föga påtänkas; men tiden tillåter icke. Jag blifwer ändock för widlöftig för de flästa af mina Läsare, fast för en del för kårt, som i sakernas sammanhang finna sitt nöje. Wi måste gå öfwer mångt, såsom af mindre wärde, och skynda oss nu til
Det tredje Wattu-Profwet.
§. 81.
Alt hwad Criticus här från pag. 38 til och med 47 anförer, såsom mot-skäl, är i föregående Afhandling på sina ställen noga beswaradt, och gås därföre här förbi. Jag anmärker allenast, at han §. 40 röjer en stor okunnoghet i det han skrifwer om; Ty då han i 39. §. och äfwen i början af den 40:de talar om Kongl. Bärgs- och Commerce-Collegiernas betänkande, som wid 1723 års Riks-dag blef inlämnat, om Product-Placatets ut-
