Under denna tiden föllo Bruks-ägendomarne til en stor del i Exporteurernes händer. Exporteurerne sjelfwe stannade i förlägenhet, och begynte därföre, at arbeta på lån utur Banken på Gods och Fastigheter, på Actier och på Järn: det ena skedde 1735, det andra 1743, det tredje 1747. Räntorne måtte nedsättas från 6 til 4 pro Cent, och på slutet til 1 Dal. på Skeppundet.
Således förwandlades både löst och fast i löpande penningar. Banken utblottades, redbara Myntet förswann, Exporteurerne blefwo få, och tillika i stånd, at på Wäxlar af Medborgare få någon ärsättning, i det de på Järnet förlorat hos utlänningen.
Hålt här litet, min Läsare! tag fast i slutet af denna wår olycks-kedja, och se dig tilbaka, hwarifrån hon har sin begynnelse. Kan du ännu med godt samwete frikalla Product-Placatet från del i wåra ängsliga öden? Kan du ännu med Criticus kalla detta wårt antagna sätt at handla, en i flere tider gagnelig befunnen Handels-system, och en förnuftig Hushålls inrättning? Säg mig wäl, hwad tycker du härom? Alt detta har i Källan til Rikets Wanmagt, från pag. 13 til 15, gifwits Criticus full anledning at tänka på; men jag undrar rätt mycket, hwarföre han aldeles hoppat öfwer detta stället, antingen måtte han icke warit hemma i saken, eller måste han warit osäker, at komma wäl därifrån.
§. 10.
Tag dig ännu liten tid, at ytterligare blifwa underrättad härom af en besynnerlig händelse utur den Swenska Handels-Historien, som märkeligen uplyser saken.
År 1680 och den förutgående tiden, war det allmänna Järn-priset på Carlstads och Ghristinahamns Marknader 24 Dal. Kopparmynt, som efter den tidens Cours, utgjorde 4 Riksdaler Specie; men sedan år 1681 Götheborgs Stad blef et Privilegium Exclusivum til Stapel-frihet i Wästra Hafwet meddelt och den 1674 Uddewalla bewiljade Stapel honom betagen, och Järn-handelen wid ofwannämde Marknader stannade Götheborgs-boen, endast i händerne, så föll Järn-priset inom några år ända til 18 Dal.
