Sida:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu/43

Den här sidan har korrekturlästs
43

annan förknippade, men genom författningar fingo et stridigt Interesse sins imellan. Det antogs af de flästa, som et axiom, utan at fråga widare efter något bewis därpå, och man trodde främmandes utestängande göra oss så lyckeliga, som en Mahometan, när han fått taga lifwet af en Christen. Man hade mäst at sysla därmed, huru man kunde werkställa detta sitt beslut.

Den år 1660 i Ängeland utfärdade Navigations-Acten tjänte härwid til en plan, Ängelands wälstånd til et skäl, Konglige Collegierne til et medel, och de större Stapel-städers Handlande til oförtrutna pådrifware. Satsen nekades af ingen; men påfölgderna satte likwäl Riksens Höglofl. Ständer, och i synnerhet de mindre Städers Borgerskap i oro, hwarföre Commerce- och Tull-Deputation i sitt til Ständerne under den 11 Junii 1723 afgifne Betänkande, påstå, at Kongl. Commerce-Collegium skulle wara wid nästa Riksdag answarig, om genom dess för tidiga utfärdande, någon brist eller dyrhet skulle existera.

Det hade kunnat tjena til uppenbar Krigs-orsak med andra Stater, om man aldeles förbudit utlänningarne at segla hit: samma ändamål syntes winnas til någon del med lindrigare ord, fast ej af mycket olika betydelse. Därföre utfärdades et Product-Placat år 1724, hwarå 1726 en Förklaring utkom, hwarigenom utlänningar, då de ej funno sin räkning wid, at segla med hela laddningar af egna Producter, wid förlust af Skepp och Gods, blefwo förbudne, at segla på Swerige.


§. 26.

Hwad i öfrigt Ängelska Navigations-Acten och dess utfärdande beträffar, som af wederparterne så högt åberopas, så är af Ängelska Historierne bekant, at den haft med wårt Product-Placat et någorlunda lika ursprung. Nation i Ängeland war redan i förra Seculo delt i twänne Partier, af hwilka det ena fått namn af Whighs, och ansågos för Patrioter eller frihetens förswarare, hwilket de ock under det långa Parlamentet år 1673 gjorde skäl före: det andra Torris, hwilka den tiden höllo sig til Konungen; men under det Whighs skylde sig under frihets-namnet, och med ena handen fäktade emot enwäldet, krafsade de i mjugg un-

der
F 2