föra sig deras undergång, som af denna näring hafwa sin föda och rörelse. Man föregaf ibland annat, at förmycket smide förorsakade detta låga Järn-pris; men det wistes redan för samma Contoirs inrättande, at denna grunden war falsk. Det kunde ej eller härflyta af utländska Förlager, emedan utländska' Expediterna til 1724 woro äfwen förläggare hos Bärgsmännerna, äfwen som Bi-handlare; men utan at det ringaste kunna fälla Järn-prisen.
Herr Commerce-Rådet och Riddaren Nordencrantz wiste twärtom i Memorial til Secrete- Handels- och Manufactur-Deputation år 1743, i sina widlöftiga Skrifter in för Järn-Commission 1744, i Memorial til Kongl. Maj:t 1745 och 1747 med flere, at samma låga pris NB. härflöt ifrån utländske Commissionairers sammansättningar, som woro Förlagsmän och Exporteurer af Bärgslagens Producter. När wi nu tillika erhindra oss, at Järn-prisen ifrån Järn-Contoirets inrättning werkeligen förhögdes i utländskt Mynt genom denna opponerade sammansättning, måste en och hwar, som kan tänka, finna sig öfwertygad om det af Criticis nekade Monopolium.
§. 52.
Men som det utom dessa gifwas andra, som widgå Monopolier, såsom orsaken til Järnets underpris, men härleda dem icke från utlänningarnes utestängande, utan endast från Banco-lån, wil jag äfwen för deras skul erhindra: 1) At det i härjämte bifogade Memorial, redan wid 1723 års Riksdag blef tydeligen wist, huruledes et dylikt utestängande måste ofelbart hafwa en sådan werkan. 2) At Järn prisen långt för Banco-lånen, som först begyntes 1735, woro ansenligen nedsatte, emot hwad samma Wara gälde 1724, emedan det 1724 war 57 à 64 Dal. Skepp. 1729 40 à 50 Dal. 1734 och 1735, 40 à 49 Dal. 3) At Stockholms Handlande i sitt Bref til Magistraten 17243 wisa uttryckeligen, at Expediter och andra Bi-handlande woro de samma, som höllo Järnet i högt pris, genom hwilkas utestängande de sågo sig winna sitt ändamål, nämligen, at commendera Järn-prisen. 4) Huru hade egna Handlande 1735 och de följande åren kunnat anwända Banco-lånen til Bärgslagens undergång, om utländske
