(Edictum Regis Gustavi Adolphi, quo textus codicis iuris urbici eius iussu recognitus confirmatur.)
Wij Gustaf Adolph, medh Gudz Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes
Konung, Storfurste til Finland, Hertigh vthi Estland och Carelen, Herre
vthöfwer Ingermanneland, &c. Tilbiude alle Sweriges Rikes Inbyggiare, Förstar,
Grefwar, Frijherrar, Biskopar, Adel, Frijborne, Frälsismän, Klerkerij,
Krijgsmän, Borgerskap och menige Almoge, Andelige och Werldzlige, hwar effter
sitt Stånd och Wilkår, wår kärlige helsan, nådige benägenheet och alt gott
medh Gudh alzmächtigh tilförenne, &c. Man seer och befinner görligen icke
vthan förvndrande, huruledes alt thet, som anthen aff Naturen eller genom
Menniskiors vpdichtan och wärkan kåsteligit är eller synes, all sin Wyrde,
Wärdigheet och Styrkie hafwer aff en artigh Skapnat, Skick och Ordning,
så widt at hwar thenne affdrages, blifwer ther intet annat än Krop vthan
Siäl och Lijf öfwer: Hwilket, ändogh thet klaart och skijnbarlighit synes vthi
all ting, doghlijkwäl ingastädes synligare än vthi the Menniskiors samfund,
som effter thens alzwetandes Gudz milde förordning, til thet Mennisklige
Slächtzens stadige vppehälle och wölmågho öfwer hela Werlden stichtade äre
genom skickelige Hwsshåld, så och redlige Regementen: Ty ändogh the på
åthskillige sått och wijss blifwa förde och regerade, Så äre the dogh derhen
alle wände, at förmedelst them Rättwijsan må blifwa handhaffd, the Fromme
förswarade, the Wrångwijse och Onde styrde och straffade, och i en Summa,
thet gemene Bäste sökt och effterfölgd. Hwarföre och loflige och
försichtige Regenter sigh til thet högste hafwa winlagdt, sine Vndersåter icke
allenast för sigh sielfwe wäl at regera, vthan til Regementzens styrkie och bättre
Stadga, så och til at förekomma medh försichtigheet all willo och oredha,
Tå hafwa the medh gott förbetänkiande stadgat och ordinerat om alt thet,
effter Tijdernas lägenheet, hafwer synts nödhtorfftigt och gagneligit wara,
och sådant alt, på thet, thet icke i glömsko komma skulle, skriffteligen låtit
författa, och offentligen allom föreställa och påbiuda. Hwilket såsom thet är
en rätt Grundwaal til ett gott Regemente, altså hwilket Land eller Stadh,
som medh Lagh och wälbetänckte Stadgar, och theras stränge och faste
Execution är wäl förseedd och försorgd, then kan icke annars vthan
moste medh Inbyggiarnes märkelige gagn grönska, wälståå och förkåfras.
Sådant hafwe och wåre Förfäder framfarne loflige Sweriges Konungar och
Regenter flijteligen hafft i acht, så at man theras åhoga om
Fäderneslandzens wälfärd och förnufftigheet billigt må berömma, I thet the icke allenast
Landzlagen, först vti hwar Landzände särdeles ordnat effter thes
Landskaps sedhwane och lägenheet, sedan sammandragin, och til mera enigheet