Sida:Dahlbäck Sokrates 1906.djvu/16

Den här sidan har korrekturlästs

14

andra, hafva vi däremot högst torftiga underrättelser, hvilka vi dock för sammanhangets skull här skola meddela.

Sokrates föddes i Atén år 469 före Kristi födelse. Hans fader var en bildhuggare vid namn Sofroniskos, och hans moder, som var barnmorska, hette Fainarete. Enär hans föräldrars lefnadsomständigheter voro synnerligen torftiga, måste hans ungdoms uppfostran inskränkas till inhämtande af de allra oundgängligaste insikter och färdigheter. Till en början ägnade han sig åt fadrens yrke, och han skall ock med den skicklighet, han däri vann, någon tid bortåt hafva förmått skaffa sig en nödtorftig bärgning, hvarjämte han äfven skall hafva vunnit ett icke föraktligt namn såsom mästare, om man nämligen får tro turisten Pausanias. Denne, som reste omkring i flere länder, uppgifver i sin resebeskrifning om Grekland, att han på Akropolis i Atén sett bildstoder af tre beslöjade gratier, hvilka buro Sokrates’ namn. Men härmed må nu förhålla sig huru som hälst; visst är dock, att Sokrates’ innersta håg var riktad åt helt annat håll. En saga berättar, att fadren strax efter sonens födelse erhållit ett orakelsvar, som ålade honom att icke tvinga sonen till något bestämdt arbete, utan lämna honom full frihet att följa sin inre kallelse och endast bedja för honom till Zeus och Muserna, hvilka beskärt honom en vägledare, som vore bättre än tusen lärare och uppfostrare. Den sannolika betydelsen af denna saga torde vara den, att barnets anlag företedde någonting ovanligt, som föräldrarna icke förmådde utgrunda, men hvaraf de väntade sig någonting stort och lysande i framtiden. Då man nu med visshet har sig