― 17 ―
jag vill gå så långt som att säga, även åt samhället, av vilket han hittills blivit sedd över axeln, är att annonsera i alla tidningar; beskriva sig tydligt så och så, med de och de kvalifikationerna och tillägga så här: ’Använd mig nu på inbringande villkor, och giv snart svar i frankerat brev till W. M. poste restante, Camden Town.’»
»Denna mrs Micawbers idé, min bäste Copperfield», sade mr Micawber, i det han drog ihop sina kragar så att de möttes under hakan och sneglade på mig, »är just precis det språng, på vilket jag hänsyftade, då jag sista gången hade det nöjet att träffa er.»
»Annonserandet är tämligen dyrt», anmärkte jag tveksamt.
»Mycket rätt!» sade mrs Micawber, bibehållande samma logiska min. »Alldeles riktigt, min bäste Copperfield! Jag har gjort precis samma anmärkning till mr Micawber. Det är just av denna anledning som jag anser att mr Micawber bör (såsom jag redan nämnt, för att göra rättvisa åt sig själv, sin familj och samhället) taga upp en viss summa penningar — på en växel.»
Mr Micawber. som satt tillbakalutad i sin stol, lekte med sin lornjett och tittade upp i taket, men jag trodde mig märka, att han på samma gång hade sina ögon på Traddles, som satt och såg in i elden.
»Ifall inte någon medlem av min familj», sade mrs Micawber, »har någon mycket naturlig känsla för att negociera denna växel — jag tror att det finns en bättre affärsterm för att uttrycka vad jag menar…»
Mr Micawber, med ögonen ännu alltjämt i taket, föreslog »diskontera»>.
»Att diskontera denna växel», sade mrs Micawber, »så är min åsikt den, att mr Micawber bör gå till city, gå upp på penningmarknaden med den där växeln och taga vad han kan få för den. Om individerna på penningmarknaden tvinga mr Micawber att underkasta sig en betydlig förlust, så blir detta en sak mellan dem och deras samveten. Jag för min del betraktar det såsom en insättning och uppmanar mr Micawber, min bäste Copperfield, att göra detsamma — att betrakta det såsom en insättning,
2. — David Copperfield. II.