Sida:David Copperfield del I 1923.djvu/205

Den här sidan har korrekturlästs

— 201 —

stod uti att förse vissa paketbåtar med viner och spirituosa. Jag har nu glömt dessas destinationsorter, men jag tror likväl, att åtskilliga av dem foro både på Ost- och Västindien. Jag vet att en stor mängd tomma buteljer voro en följd av denna handel och att åtskilliga karlar och gossar voro sysselsatta med att undersöka dem mot dagern, kassera dem som hade sprickor samt skölja och rengöra de andra. När det icke fanns tomma buteljer att syssla med, skulle etiketter sättas på fulla sådana eller skulle korkar sättas i dem, eller skulle korkarna lackas eller de färdiga buteljerna packas ned i lådor. Allt detta arbete hade jag att sköta, och av de gossar, som användes därtill, var jag en.

Det fanns tre eller fyra sådana, mig själv inberäknad. Jag hade min plats i ett hörn av magasinet, där mr Quinion kunde se mig, om han ställde sig på nedre slån till sin stol inne i kontoret och tittade ut på mig genom ett fönster ovanför pulpeten. Den första morgonen, då jag under så lyckliga auspicier började mitt liv på egen hand, kallades den äldste av de anställda gossarna dit för att lära mig hur jag skulle bete mig. Hans namn var Mick Walker, och han hade ett trasigt förkläde framför sig och en pappersmössa på huvudet. Han underrättade mig om att hans far var båtkarl och gick med i Lord-Mayorsprocessionen, klädd i svart sammetsmössa. Han berättade mig även att vår förnämste arbetskamrat var en annan gosse, vilken han presenterade för mig under det — för mig — besynnerliga namnet Mjölig Potatis. Jag upptäckte emellertid att denne unge man icke hade blivit döpt med detta namn, utan att han fått det i magasinet på grund av sin hy, som var blek eller mjölig. Mjöligs far var vattnare vid en åkarestation samt hade den ytterligare utmärkelsen att vara sprutkarl och såsom sådan anställd vid en av de stora teatrarna, där någon ung anförvant till Mjölig — jag tror hans syster — spelade smådjävlar i pantomimerna.

Ord kunna icke uttrycka min själs hemliga kval, då jag sjönk ned till detta kamratskap, jämförde detta mitt blivande dagliga umgänge med det från min lyckligare