Den här sidan har korrekturlästs
— 258 —
mjukt i den och svepte in mig i de snövita lakanen. Jag erinrar mig huru jag tänkte på alla de ensliga ställen under natthimmelen, där jag hade sovit, och huru jag bad, att jag aldrig mera måtte bli husvill och aldrig glömma den husville. Jag erinrar mig huru jag därefter tyckte mig sväva längs utmed den där melankoliska ljusstrimman ute på havet, bort in i drömmarnas värld.
